En slags fem - satsumas och stuff

Eftersom jag är en mjuk miljömupp, ingen militant (tant nu igen...;) sådan, tillåter jag mig både att äta citrusfrukter och bananer ibland. Det finns ju de som tycker att det är för klimatovänligt att äta grödor som odlats så långt bort. Och att vi borde nöja oss med att få vårt c-vitamin från mer lokala källor, som exempelvis nypon och potatis. Men jag gillar ju satsumas! (Mest äter vi ljuvligt doftande äpplen nu förstås).

Visste ni att man kan säga satsumor också, i pluralis. Och att den tjocka ordboken talar om för oss att c-vitamin-ordet ifråga har använts här hemma sedan 1970? Jodå. Tycker de ser ut som små solar, och ordet kommer dessutom därifrån - solens rike. Japan, och dess provins vid namn just Satsuma. 

Vi befinner ju oss i en väldigt blågul-vecka, med Nobelsnack i varje intellektuellt hörn av tillvaron, därav kompositionen av färger på de fem prylarna den här gången. Men det intellektuella skippar vi här inne idag, det räcker gott med att vetenskaps- freds- och litteratursnacket pågår överallt runtomkring oss just nu. Här ägnar vi oss helt ogenerat åt ytan och sakerna. Så det så.

Men jag skrev En slags fem, inte Fem särskilt fina. Varför? Jo, därför att jag lagt så pass mycket effekt på mina foton den här gången att de inte skildrar tingen som de verkligen ser ut. Tyckte vi kunde behöva lite extra tryck i kulörerna, liksom. Starkt gyllengult och rart blått, liksom. Men vi kör väl en kort uppradning ändå, va? Ja!

1. Burken. Klassisk engelsk plåtburk, med vad som ser ut som en klassisk midsommaräng på. Fint så.

2. Den lilla kannan. Dansk. Stadig. Till gräddskvätten, eller mjölken. Eller till att ha en valfri blomma i.

3. Pressglasfaten. De avlånga, ovala. De som passar så bra till en efterätt som numera måste anses vintage i sig - Banana Split. Går lika bra att äta som efterrätt - eller mellanmål - år 2020. Jag lovar.

4. På pärontavlan står det Kulo Green. Varför? För att han heter så; konstnären. En lokal favorit. 

5. Ett vintage-täcke som kan hålla den kommande vinterkylan på avstånd. Plus att det är fint att titta på. Nästan oanvänt var det när jag fann det. På en auktion? I en second hand-affär? Ja, något av det. Minns faktiskt inte längre. Men jag har bloggat om det förut flera gånger, alltså kan ni hitta mer info om det här inne någonstans. Bara att söka vidare, för den som eventuellt så önskar och behagar.

Det var det. Några sköna vintage-ting att ta med sig in i vinterhalvåret. Och så satsumor då! 

<3

/helena

ps Skulle ju inte tjata mer om det här och nu, men tänk, om det skulle bli en japan? Ja, som tilldelas självaste litteraturpriset, menar jag. Äsch, det blir det nog inte. Fast vem vet? Sorry. Vad jag babblar. Bara för att jag råkade nämna ordet Satsuma. Snart får vi veta. Snart vet vi. Visst är det svårt att låta bli att vara nyfiken? Och tyst. Ssssscccchhhhh.