Här hemma - copy, paste, klipp & klistra

"Jag har ett hus dit jag går

när jag tröttnar på folk.

Jag har ett hus dit jag går,

det är bara för mig.

Det är trevligt och tyst,

för där säger ingen nej

eller fy eller knäpp eller knyst.

Det huset är bara för mig."

Winnie-the-Pooh - we love you! Eller Nalla gör ju inte det, säger hon. Fast jag tror bara att hon är avundsjuk.

Den artonde januari hyllas och uppmärksammas två av mina allra största idoler - Nalle Puh och självaste MLK. Martin Luther King. Två stora hjältar, på var sitt sätt. Fast ändå på lite samma sätt - båda är gränsöverskridande inspiratörer, för flera generationer. Då. Och nu.

Vi är många som hoppas att den där drömmen ska bli en sanndröm till slut. Det är bara att fortsätta jobba på. Att fortsätta tro på alla människors lika värde och en mer rättvis och jämlik värld. "Bara", menade jag förstås, för det ÄR kämpigt att konstatera att det ständigt finns bakslag längs vägen - och ett högt pris för många att betala. MLK, och många i hans solidariska kölvatten, har fått betala det högsta priset - livet.

Även om tid är något av det finaste man kan få - och ge - ska ingen någonsin behöva ge upp all sin tid och kraft för kampen framåt. Fram mot det hållbara samhälle vi önskar för kommande generationer. En mer enad värld. En värld där de 17 globala målen inte bara är en siffra, utan en realitet för en majoritet av jordens befolkning. 

Ingen behöver göra allt, men alla behöver göra något. Något, som just du är bra på och kan bidra med. Alla kan inte vara lika pragmatiska och harmoniska som Nalle Puh, eller lika modiga och obevekliga som Martin Luther King, men alla kan göra något bra för någon annan. Det tror både Nalla och jag stenhårt på!

När jag läste den träffsäkra lilla dikten "Ensam" av A.A. Milne, ur mina samlade berättelser och verser om Puh och hans vänner (med översättningar av Brita af Geijerstam & Britt G. Hallqvist), tänkte jag på hur många det är som inte har något eget hem att gå till. På hur många hemlösa det finns i världen. Hur många människor som ständigt befinner sig på flykt från ohållbara levnadsförhållanden i de många krigens och konflikternas skuggor. 

Och så läste jag om Goda Grannar. Projektet Goda Grannar som startade 2015. Ett projekt som hjälper nyanlända och asylsökande på olika sätt för att lättare komma in i samhället. 

I år delas Martin Luther King-priset ut för 15:e året i rad, läser jag på hemsidan. Vidare läser jag att 2021 års prismottagare är just samverkans- och integrationsprojektet Goda Grannar. Goda Grannar som arbetar tillsammans för att bygga broar istället för murar.

"Priset har delats ut sedan 2005 och går till någon som verkat i Martin Luther Kings anda och för att uppmärksamma och fira de tidlösa värderingar som han kämpade för."

Bra grejer ju! Och så lite mer filosofisk Milne på det, va? Yes!

"EN SNÄLL FLICKA

Jämt frågar de stora mig: 'Jane, lilla vän,

har du varit snäll nu?

Har du varit snäll nu?'

Sen säger de om det och frågar igen:

'Har du varit snäll nu?

Har du varit snäll nu?'

Jag springer till parken och bygger med sand,

jag reser till moster vid havet ibland,

jag kommer från skolan, från fester och så,

och var jag än kommer från, säger de: 'Nå,

Jane, har du varit snäll nu?'

Så slutar det alltid, allt roligt jag gör:

'Har du varit snäll nu?

Har du varit snäll nu?'

Jag kommer från Skansen  - vad är det jag hör?

'Har du varit snäll nu?

Har du varit snäll nu?'

Vad tror de egentligen? Att jag går dit

och nyper giraffer och bråkar med flit?

I så fall - skulle jag säga det då?

Vad är det för svar som de väntar på

var gång som de tjatar och frågar så:

'Jane, har du varit snäll nu?' "

Sköt (om) er.

<3

/helena

ps Här klipps det och fixas och donas. Lite vår kan anas i mina bildarbeten, även om snön stannade kvar ännu någon tid här utanför på vår relativt sydliga breddgrad. Jag återanvände några snygging-bokstäver från ett julkort signerat Unicef. (Och jag kan lugna den snälla avsändar-familjen med att jag inte har klippt sönder de fina ungdomarna inuti...;).

I helgen ska jag läsa högt ur Nalle Puh för mannen. Och vi ska skratta högt och länge och småle åt de ljuvliga illustrationerna av E. H. Shepard!