Jo, jag tänkte lite på det här med kärlek...

Har just avslutat en ganska lyckad redigering av några ganska lyckade nytagna foton. Bilder på just temat kärlek, vi närmar ju oss månaden som svämmar över av hjärtan och rosor och allt möjligt smått och gott. Och ibland finns där ju också alltför mycket som känns för kommersiellt för att smaka riktigt äkta och bra i våra liv.

Vintage-bilderna jag just tagit är förstås också kommersiella, så till vida att de innehåller saker och ting. Men det är ändå saker med känsla och patina, vi pratar om här.

Anyway, det var inte det jag tänkte säga, jag tänkte prata lite om kärleken till nästan. Nästan som är ett nästan förlegat ord, och därför förvandlar jag det till det vackra ordet medmänniska istället. Kärleken till våra medmänniskor, den vill jag gärna nämna. Och nu pratar jag i lite större sammanhang, inte nödvändigtvis om individer du känner och umgås med till vardags, jag pratar om en kärlek som går mycket djupare än så. Kärleken till människorna du aldrig träffat. Kärleken till de du inte känner - och förmodligen aldrig kommer att lära känna. Att känna ett kärleksfullt band gå genom tid och rum och över alla andra - påhittade och verkliga - gränser.

För man behöver inte älska varenda individ, inte ens bland de du känner, tänker jag. Det kommer alltid finnas någon arbetskamrat som gör det där som du alltid retar dig på. Eller som INTE gör det där du önskar att hen gjorde. Och hon som tar för mycket plats i kören, hon som inte ens kan sjunga. Eller han som tror att det går att snacka sig bort från ansvaret över det gemensamma området som ska skottas. Eller hen som... Ja, jag tror ni förstår hur jag menar. 

Men förhoppningsvis så önskar du dem allt väl ändå, även de du inte tycker om så där värst jättemycket. Du vill dem inget ont, du önskar dem lycka och kärlek och välgång och så, ändå.

Åter till det större perspektivet, det som gör att vi alla strävar åt samma håll, kärleken till våra medmänniskor runt om i världen. Det som gör att vi vill dela med oss, vi som har mer, hade mer tur med att födas till fred och frihet. Solidaritet. Jämlikhet. Rättvisa. Stora ord, som det tjänar något till att tänka över ibland, en stund då och då, när du har tid. När du har tid att ta dig tid. 

Känns alltid aktuellt att bry sig om andra, att tänka på andras situation. I dessa tider tänker jag särskilt på hur viktigt det är att hålla i och hålla ut, för varandras skull. Att vi som inte ingår i någon särskild riskgrupp bryr oss om dem som gör det. Och att vi - de rika länderna - delar med av oss av våra vaccindoser (oavsett hur stora eller små de råkar bli), så att det här med att bekämpa en pandemi inte blir ytterligare något som cementerar orättvisorna i världen.

Det är förintelsens minnesdag. Det som aldrig fick hända hände. Och vi måste lova att aldrig glömma, för att det som aldrig fick hända aldrig får hända igen. Aldrig någonsin. Och här tänker jag att kärleken kommer in, för de du älskar vill du väl. De du känner en gemenskap med kommer du inte att göra illa - inte medvetet i varje fall. Därför är den stora allomfattande kärleken till våra medmänniskor jorden runt livsviktig, för att vi aldrig får sluta bry oss om varandra.

"...Democracy can never be permanently defeted..." "...History has it's eyes on us..."

/ur dikten The Hill We Climb, av Amanda Gorman (kanske är citaten inte exakta enligt ordalydelsen, men innebörden är i alla fall helt korrekt, reds. anm.)

 

Håll i. Håll ut. Och sluta aldrig att hålla av varandra.

<3

/helena

ps Kommer ni ihåg att jag gjorde en hel liten kalender med bilder och text på temat love-birds? Kanske finns det en bild du vill spara där, eller skicka till någon du tycker om? Gör det. Bara att länka dig bakåt.