Vet inte riktigt hur det gick till, men plötsligt fick jag inspiration att göra ett julkort till. Eller om man så vill; en slags kalender. Inte en hel julkalender, mer som en almanacka med tolv blad, en för varje månad 2021.
Tolv kärleksfulla blad. Tolv oskrivna blad, fast med kärleksfulla ord på. Ord, som jag lånat från diverse låtar vi känner till. Fast jag har inte dubbelkollat allt och så. Inte lagt mig vinn om att varenda strof ska vara exakt och precis som originalet. Har tagit mig friheten att inte vara så korrekt, även om jag ändå tror - och hoppas - att jag har hamnat väldigt nära sanningen på de flesta ställen.
Jag valde engelska texter. För att fler ska känna igenkänning. Men lugn, bara lugn, det kommer ett par svenska bonus-rader på slutet också. Sist, efter de tolv som inofficiellt officiellt ingår i den här almanackan/kalendern/julkorten dyker det upp några ord med fler prickar på.
Här finns säkert något för nästan alla smaker. Här finns rösterna vi älskar. Här finns Dolly. Och här finns...
...Elvis.
Här klingar peppande toner, för den som behöver det.
Och här hörs den starka kanonklangen från alla sammetsstämmor som vill finnas där för dig.
Här ställs den klassiska retoriska frågan, som bäst besvaras med ett ömt ögonkast och frukost på sängen.
Här finns det lyrics som hjälper den blyge på traven.
Här kvittrar sångfåglar i alla regnbågens färger, även om längtan efter snöänglar och snölyktor kan ha förvandlat några av dem till gnistrande vintervarelser.
Oförglömliga ord. Orden om just Dig.
Eller om mig. ;) Skämt åsido. Allvarligt talat, vi är många som saknar Marie Fredrikssons frasering.
Ibland finns inga ord för att beskriva det man känner. Ibland behövs inga. Eller så fyller du i något eget här. Listen to your heart, kanske? Eller den jag glömde att jag borde fått med: I will always love you. Whitney - en annan stark röst som världen sörjer och saknar. Men orden lever vidare. (Och sången skrevs ju av Dolly, som också sjunger den bra, om än inte lika intensivt och själfullt, kanske).
Nähä, nu får vi allt ta och pigga upp oss med lite svenskt. Fågelpoesi när den är som bäst. Eller sämst, tyckte vissa när det begav sig. Smaken är som baken, heter det ju. Eller som kloaken då kanske, i fågelvärlden?
Jojo, sämre kan man ju spendera sina pengar, tänker jag. Om det nu inte handlar om en massa onödiga och miljöovänliga flygplansresor, vill säga.
Det var allt för den här surfarbruden (det måste väl få kallas så även om det gäller på internets höga vågor?), som hoppas ni gillar mina drillande fåglar, i kombination med några av de mest kärleksfulla orden vi känner och önskar att alla fick känna.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Tänker mig att det gamla genombrutna lakanet, och orden därpå, ska påminna oss om vår sårbarhet och vår längtan efter närhet. Känslor vi delar med varandra, över hela jorden. Med röda typsnittsbroderade ord blir bilden/bilderna något som värmer oss i väntan på bättre tider, hoppas jag. Själv vill jag tillägna mannen alla bilderna. Och alla orden. Även om det räcker med tre: Jag älskar Dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar