Det ligger kvar ett tunt tunt täcke med vitt på taken utanför, men marken är nästan helt grön igen. Här hemma intas mellanmålet tillsammans med Jenny Nyströms tomte. Och jag får äran att äta på assietten med hästen på.
Det allra bästa med inredningstidningar med antikt för ögonen? Att de aldrig blir för gamla, allt är ju redan gammalt. Och i den svartvita almanackan dansas det runt granen, som sig bör i december. I år blir nog dansen glesare än granen, tänker jag. Bäst så, säkrast så.
Bästa julkulan? Ja! Han är grön och grann i sin vinterjacka, mannen. Och nej, han skulle aldrig ha en dunjacka på sig, om den inte var köpt second hand. Och nej, det där är inte en fläck, jag var visst lite blöt på händerna fortfarande, när jag försökte rikta honom rätt mot ljuset. Russin är så kletiga ju. Nästan vartenda plagg han har på sig idag är second handinköp. Till och med kängorna. Därför tyckte jag att han passade extra bra in här i dagens inlägg.
Hittade en så fin tapetbit i någon tidning jag bläddrade i, tänkte att det vore fint att rama in lite vår redan nu.
Dagar med patina, innehåller den lilla blädderalmanackan alltjämt. Har siktet inställt på uppesittarkvällarna dagarna före jul redan nu. Förr skulle jag bläddrat ända fram till 23, nu tycker jag att allt går så fort, i takt med att siffran för ålder stiger, därför börjar det seriösa julmyset redan den 22:e i år. Fast det har ju redan börjat för länge sedan i och för sig. En pandemi kräver ju sitt långvariga mys.
Och den allra bästa julklappen man kan få ett pandemi-år? Ett helt nytt och fräscht år, såklart! Tack, älskling! (ja, jag har redan fått den, mannen tyckte att jag var värd en försmak av det nya året redan nu, och att få njuta av minnesbilder från vår lilla, storartade stads tidigare år).
Men nu ska vi inte ta ut allt i förskott, först ska vi ju ha många stjärnklara dagar tillsammans.
I årets adventsljusstake, med vintage-känsla, byts innehållet frekvent ut. Det blir ju så när en del av innehållet är så gott. Och nej, så där nyttiga är vi inte jämt och ständigt. Misstänker starkt att det snart kommer ligga snygga, mumsiga praliner däri. Åtminstone en kort stund.
Och nej, granarna går inte att äta.
:)
/helena
ps Den fina almanackan med vintage-bilder ges ut av Borås Fotoklubb, om någon skulle vara intresserad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar