Mannen läser om osannolik kärlek för mig. Scrollar fram berättelsen om taxen Märta, hunden som adopterat tre övergivna kattungar. Och fastän hon aldrig haft valpar själv börjar mjölken ändå rinna till, och kissemissarna kan börja dia sin nya tax-mamma. Och sedan läser han vidare om det unga vildsvinet - kallat Pumba - som plötsligt bestämde sig för att flytta in till de långhåriga korna i kohagen. Där går hen och "betar" under deras magar mest hela dagarna nu. Eller bökar då.
Kärleken. Den överskrider alla gränser. Breder ut sig och tar för sig. Härlig läsning om djuren som tyr sig till varandra. Som hund och katt får ny betydelse. Och som vildsvin och ko, också då kanske? Gullegrisar är de allihopa, säger jag bara.
Jag slår upp ordet morgonkula, när jag kommer på att det måste vara morgonmänniskans bästa julkula... Hehe.
Det är ett gammalt uttryck - morgonkulan. Det lustiga, "runda" ordet har anor från sent 1800-tal. Där ser man. Alltid lär man sig något, när man slår i ordboken. Morgonkvisten har ändå (morgon)tidigare anor, från tidigt 1800-tal tydligen.
På köksbordet ligger rester efter analogt pyssel. Och i hallen ligger travar med böcker som ska sorteras och förmedlas vidare. Och jag ställer mig frågan hur många nya, bra barn- och ungdomsböcker det finns här i världen, egentligen? Oändligt många, vad det verkar. Gott så såklart, men jag hoppas bara läslusten frodas lika mycket hos barn och ungdomar som skrivlusten gör hos många vuxna. Hm. En god bok i jul, kan vara precis rätta receptet för många unga där ute, tänker jag mig.
Att litteraturen ständigt hittar nya vägar och vädrar morgonluft, gillar vi ju. Och på tal om vädra, för någon vecka sedan satt det en hel liten flock med domherrar i det lilla trädet utanför! Jaha, vad är det med det då, tänker ni nu? Men det är verkligen något. För här, mitt i betongdjungeln, ser man inte domherrar särskilt ofta, vill jag bara försynt få påpeka. Domherrar har så roligt namn på latin, vet ni det? Nej, ni får googla själva. Och domdamerna, då? Hihi, jodå, de heter likadant.
Annars då? Jo, de pressade amaryllisarna har fått komma fram på första julparkett igen, så att säga. Och...
...mer avancerat än så behöver julpyntet inte vara, om man så önskar. En röd rosett i segerkransen räcker långt och gott.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Vill ni se fler fåglar? Titta då till julkorten i förra inlägget. Där hittar ni också länk till klassiska lekar runt granen, om ni vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar