Från blommig vas till blommig vas

Här har det fixats. Och donats. I sovrumsfönstret stod den gamla flugfångaren förut, med lite grönska i. Nu står det något annat här - en blommig vas - och lite annat som har sköna sensommarvibbar.

Vi tar det väl från början. Allt började med den här blommiga godingen. En hobby-målad vas, som jag inte kunde motstå på en välgörenhetsloppis en gång i tiden. Gillar ju de här skavda sommarblommorna, men ibland kan de behöva vila sig för säsongen. Så. Vad göra? Ställa in den i prylgarderoben över höst och vinter?

Nej. Tog fram lite papper istället. Några rullar, köpta second hand - såklart. Fick för mig att jag skulle ändra den blommiga vasens karaktär totalt. Med bara ett par enkla handgrepp. Ett, två, tre - så ska ni strax få se...

Jag valde det här pappret. Känns lite lagom höstigt med sina varma blad. Fast, kanske är det i tunnaste laget?

Vi återkommer till det, först ska vi titta på det här strax breve. Bredvid, som det heter på korrekt språk. 

Under kupan har det bara legat ett minifat, med en miniblomma på, den senaste tiden. Skänkte det andra fatet vidare. Hade två likadana förut, men det andra hade en liten skada på baksidan, så då fick det rulla vidare ut i vintage-världen. 

Ibland gör jag så när jag rensar här hemma, har kanske tröttnat lite grand på något som jag har i par, då spar jag bara en av dem ett tag till, och gör något annorlunda med det. Så ska man givetvis inte göra om det handlar om något dyrbart, då devalveras värdet radikalt, när du skiljer på ett par föremål som hör ihop med varandra. 

Anyway.

Nu plockade jag fram ett par udda saker att sätta ihop. Den stora rostiga hästskon, för lycka och charm och patinans skull. Och ett vackert trälock. Svårare än så behöver det inte vara. Att komponera ihop ett litet nätt stilleben, tänker jag.

Det blev bättre än jag trodde; att använda det tunna och lite ömtåliga omslagspappret. Bökade bara ihop det runt den runda vasen. Knölade ner några delar inuti också, för det här är ju inte ett arrangemang som ska ha grönska med vatten i sig. Blev väldigt bra. Pappret gick sönder lite här och var, men på ett slags snyggt sätt.

Allt på plats. Bara att sätta på glaskupan igen då, för den där genuina skattkistekänslan. Skatt-kiste-känsla. Va? Menar ni att det inte finns något sådant ord? Långt och krystat, säger ni? Aha. Kanske det. Men jag tycker det är fint.

Vänta nu här, låg det inte något mer där på det slitna tennfatet? Jo, titta! En liten liten snäcka. Sommarens gulligaste.

Så där ja. Från blommig vas till blommig vas. Kanske ett lite knasigt sätt att förändra och återanvända? Men jag tycker det blev ganska bra, ändå. Lite knöligt, men kul. Och vasen får ju olika uttryck beroende på vilket papper du väljer att använda. Och beroende på exakt vilket sätt, hur, du väljer att slå in den, så att säga.

Det var bara det.

Sköt om er.

<3

/helena

ps Bonnie. Jag tror hon heter så, flickan som gav den lilla, lilla snäckan till mannen. Vilken fin present, va? Bästa.