Hej i höstmyset! Titta lampa. Många lampor har vi, här hemma. Tänkte att vi skulle titta närmare på dem någon dag framöver, inte idag dock. Här ser ni i alla fall en av mina favoritlampor, nej, två. Kökslampan modell vintage, förstås, och krukan. Ja, jag gjorde ju en lampa av en kruka förra året. Som ni kanske kommer ihåg. Jodå. Den hänger där i fönstret och gör sitt jobb som mysig ljusbärare med den äran. Även om den inte är tänd just här och nu. Just nu...
...lyser flitens kökslampa på pärlorna av trä. Håller på att trä på en annan färg på det gamla blåbärsriset. Tänkte att de gröna knopparnas tid är förbi, det är väl i och för sig även blåbärens, men ändå, kan inte förmå mig att ta fram de knallröda pärlorna, än. Det får bli blå ändå. Blåbärspärlor att trä på det gamla torra riset.
Så där ja. Ser ni inte? Oj. Sorry. Borde förstås tagit en närbild eller två. Men ni får väl helt enkelt lita på mig när jag säger att nu är det blått som gäller ett tag. På blåbären alltså. Annars är det mest grönt, naturligtvis. Och lite rött, närmre jul.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Det är bokmässa med stor B på g, i staden med stort G - Göteborg. Inte som vanligt i år heller, en blandning av publikt för fåtalet och play för flertalet. Bra så. Men jag kan inte låta bli att tycka att förra årets mässa blev så extra demokratisk, när alla kunde titta gratis. Önskar på något sätt att det alltid kunde vara så, att det kulturella, skönlitterära och faktabärande ordet fick komma till alla. För alla behöver en dos litteratur, även de som inte tror - eller vet - att de behöver det. Jaja. Allt som är värt något här i livet kan ju inte vara gratis, då skulle ingen kunna leva på sin konst, till exempel.
Här hemma har vi börjat på en ny högläsningsbok. Drivved från Arkadien. Av Niklas Rådström. Jag har läst lite i den förut, men aldrig kommit i närheten av något slut. Nu delar vi läsupplevelsen, och gör den på det sättet mycket större. Sara och Holger, de får vi följa. I ett Stockholm präglat av ett sekelskifte. Det förra sekelskiftet.
Tänkte att jag skulle dela några ord med er, men inte ur den vi håller på med nu, utan den vi läste förut: Den försvunna mamman, av Kerstin Thorvall. Tänkte att jag skulle dela ett textsjok som egentligen inte är speciellt representativt för bokens innehåll i stort, men som säger så mycket om någon som skriver. Hur en uppradning kan bli stor litteratur, när rätt person och penna har plitat ner den.
Thorvall är alltså på väg tillbaka in i den gröna bokhyllan igen, men innan hon stoppas in mellan två av sina kollegor där någonstans, ska ni få chans att höra hur mycket vissa människor kan få plats med på ett enda bord. Stapla på höjden? Ja, det måste hon väl ha gjort. Eller?
"... Han satt i soffan och framför honom var det låga vita bordet. Det var italienskt och hade kostat. Möjligen kunde man förstå det av benens form. Av den dyrbara bordsskivan såg man ingenting.
Hade nu snuten varit litet mer kreativ skulle den kunna söka svaren på en del frågor här.
Detta bord var helt enkelt det senaste och mest aktuella porträttet av Katja Noréen.
Det var en karta över den försvunna skatten.
På bordet fanns följande:
Ett halvöppnat paket pappersnäsdukar och två hopskrynklade, använda
Ann Tylers roman Segla efter stjärnorna
Läsglasögon
En Marimekkoportmonnä, innehållande två blyertspennor, ett suddgummi, en nagelfil, en avriven medicinkarta med tre Sobril, 10 mg, åtta gem, ett plastetui med fyra tandpetare
En trasig kulspetspenna
Två hårklämmor, den ena i form av en fjäril
Tre stycken vernissagekort. Samtliga från gallerier på Söder
En annan tygportmonnä innehållande kam, tre pappersnäsdukar, en vanlig näsduk, säkerhetsnålar, konturpenna för läpparna, guldfärgad pillerask med ospecificerade piller och vitt pulver på botten.
Sjuttiofem öre i minsta småmynt
Ett läppstift
En svart BH
En hoprullad skarpt gul T-tröja med trycket 'Midnattssolens land' på bröstet
En tape-rulle
Ett stort, mycket sönderbrutet gem
En bit avriven tidningssida med ett slarvigt skrivet telefonnummer 063/143030 (men kan också vara 00 på slutet)
Två tioöringar och en femkrona
Ett tomt sönderrivet kuvert, avs Alingsås skrivarklubb
En många gånger vriden och snurrad tygnäsduk, skärrutig.
Ett tomt kuvert fullklottrat med otydliga bokstäver, omöjliga att tyda. Verkar vara skrivet med blå ögonbrynspenna.
Receptkuvert med recept på Sobril 15 mg, Metamusil, Progynon 2 mg
Tre ex av DN, samtliga med TV-sidan utvikt
På en av dem antecknat högst upp: 'Tandläkaren' och Obs 'Pia Maria Juhlin'
Lapp med tel nr till Erik Kvist
På samma lapp Mozarts 20 pianokonsert
En DN PÅ STAN, tre veckor gammal. Numret handlar om Birkastan.
Ett skrivblock, första sidan halvt sönderriven. Där står: 'Obs, Sätt i telefonen' samt anteckningen 'Eastern Fun, Friday.'
En uräten blå skål med torkad yoghurt i botten
Tomt använt brunt kuvert med texten: Hämtas, Christer. Ring J i Köpenhamn
Tidskriften Sköna Hem
Tidskriften Etc. Numret om Hongkong
Tre ex av Damernas Värld och ett ex av den tunna tidningen Kvinnor och män. Bredvid ett inbetalningskort på prenumeration
Oöppnat brev från Stockholms allmänna försäkringskassa
Ett gult 15-kort med fem stämplar
Kuvert PK-banken med avi ang bokförd transaktion
Ett ex Röster i Radio
En stencilerad lapp: Välkommen till sommarfest månd. 3 aug. Undertecknat Lisa och Sten. Handskrivet: 'Obs Ingmari kommer'
Ett blått kuvert med pressklipp. Det ena från Skövde Allehanda
Rubrik: 'Äntligen känner jag mig i takt med tiden', säger Katja Noréen. Närbild av äldre kvinna överrumplad av en fotoblixt.
Fotografen säkerligen reportern själv
Andra pressklippet ur ' Hänt i veckan'. Ett uppslag fullt med storhövdade taxbenta kändisar. Katja Noréen bredvid kollegan Rickard Bjurström. Han håller armen kärvänligt runt hennes axlar. De skrattar med mycket tänder. Bildtext: En ny spännande romans i TV-huset?
Två utrivna tidningssidor recensioner av Bobo Noréens bilder på fotogalleriet Gauss i Gamla Stan.
Planeringsalmanacka för året 1983
Fyra vårdslöst uppslitna kuvert från privatpersoner. Breven ligger lösa i en tillfälligt sammanföst hög. Det översta börjar: 'Kära Katja! Jag vet inte hur länge jag försökt skriva till dig, men nu äntligen...'
Kontoutdrag från NK-konto där det framgår att kontot är överskridet med kr. 1.892:-
Två ex av Hemmets Journal med följebrev från journalist som vill göra intervju
En plastbrun behållare för små vita papper att göra anteckningar på
En italiensk blåmönstrad ljusstake med fem nerbrunna ljus
En spansk folklorerosig mugg full med spritpennor, kulspetspennor, varav minst sex är torkade och obrukbara
En vit kopp med en slatt svart kaffe, överdragen med grå hinna
Ett litet kort med uppgifter om SAS Limousineservice
En cigarettändare av det slag som kostar 2 francs i franska tobaksaffärer
En röd telefon, den vanliga Duetten
Under bordet, på golvet:
Samtliga telefonkataloger, skeva och öronvikta. En trasig kultursida ur Svenska Dagbladet. Ämne: 'Myter i vår tid'
En hård, hopklibbad näsduk
Ett gammaldags syställ för trådrullar med nåldyna överst
Många lösa trådstumpar och en fingerborg med trasig botten
Han såg allt på en gång som om han var en myra eller en främmande insekt med tusentals ögon.
Han reste sig, gick bort till stereon. På skivtallriken låg Marianne Faithful: Broken English. Det var inget fel på det. Han hade själv köpt den. Han satte igång den
och tillsammans med Lucy Jordan, en annan olycklig kvinna, gick han ut i köket. ..."
/ur: Den försvunna mamman
av: Kerstin Thorvall, 1985
Bonniers, Stockholm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar