Fem särskilt fina - Höstens färger?

Kanske skulle jag kalla det för höstterminens färger istället?

För det som traditionellt kallas för höst, med fallande löv och mogna färger i dess kölvatten, känns just nu ganska långt borta.

Det honungsfärgade har tillhört den här sommaren. Tillhör säkert även sensommarens favoriter. Och höstens.

Höstens palett kan numera innehålla allt. Alla färger kan bli höstens. Bara de känns en aning värmande.

En färg på o. Orange med typiskt sjuttiotalsmönster. Bara oordet är ju vackert.

 Fjärilsfärgat, någon? Ja, tack!

1. Opalinvasen från förra sekelskiftet. En av ett par. En parvas kan trivas bra alldeles för sig själv - eller tillsammans med andra vackert bedagade ting. Vitt, mjölkigt glas med mustigt rödbrunt påmålat. Plus mångfärgade blommor i slinga. Mums för vintage-lovers!
2. 70-talsbrickan jag fått av mamma. (ses under själva bordet)
3. Fjärilen jag fick av mannens mamma. Svärmorsbrosch + mammabricka lika med sant!
4. Det snirkliga, rostiga bordsstativet. Naturlig patina. Skapad av väder och vind. Och regn! Finns inget finare än att ha gamla utemöbler inne. Bordsskivan kan varieras. Ibland är den schackrutig, ibland något helt annat.
5. Vasen med prickar. Taktil med sina knottror och sin veckade kant. Behöver inga blommor för att blomstra.

<3
/helena