Har ju hållit på en del med de här schackrutiga bilderna, som ni säkert vet och har sett. Började med dem i våras och har förfinat dem något sedan dess. Som de här självständiga, egensinniga pennorna.
Och de här kärleksfulla och inkluderande.
Sedan hittade jag den här som ni ser ovan. Hade faktiskt glömt den. Glömt bort att jag alls gjort den faktiskt. Började sedan nysta i minnet och blev påmind av bildens sammansättning om hur jag tänkte. Hur jag tyckte det var lite kul med de där gamla, förlegade metall-clipsen. Sådana som man fäste och förslöt packpåsar, a.k.a Jiffy-påsar, med förut. Så tänkte jag vidare på krockar mellan den gamla världen och den nya. Då gav det sig självt att jag skrev just IT med clipsen. Blev lite bra ändå, tycker jag.
Läser i diverse media om att det finns unga människor som missar jobbtillfällen för att de inte är tillräckligt bra på att skriva. Det känns sorgligt på något sätt. Ett misslyckande från vår sida - vi som på olika sätt, professionellt eller på fritidsbasis, jobbat med barn och ungdomars skrivande. Mannen och jag har ju tyckt det varit väldigt viktigt att vara en del av diverse processer runt ungdomars rätt till personliga berättelser. Till exempel genom estradpoesins möjligheter att vara ett verktyg, en väg, för unga (och oss gamla också såklart!) att både hitta ett eget skriftligt uttryck - och att lära sig framföra och förmedla ord, meningar, tankar och åsikter till varandra och andra.
Det digitala kan aldrig ersätta pennan. Den fysiska skrivmojängen verkar ha en direktlinje till hjärnvindlingar som är svåra - omöjliga? - att nå på något annat sätt. Tangentbordet är nog bra, men pennan kan få så mycket mer gjort. Och sagt. Genom att den, bokstavligen, kan lära dig att skriva.
Det allra viktigaste för att lära sig skriva är ändå att kunna läsa, att kunna ta till sig text och information. När du läser, och avancerar till mer krävande textmaterial allteftersom, aktiveras ditt språköga. Du ser andras ord, som du då - mer eller mindre (o)medvetet - lär dig och därigenom gör till dina.
Så, använd pennan, också. Du kommer att lära dig så mycket mer, jag lovar. Inte minst om dig själv.
Anyway. Sedan hittade jag den här bilden också. Hade tydligen kommit åt ett roligt fotofilter. Det fick mig att undra om det är så här ett schackspel för bin skulle se ut?
:)
/helena
ps Var inne och sökte runt bland intressant natur-litteratur och spännande, webbaserade klimatseminarier hos Naturskyddsföreningen. Så mycket matnyttigt för alla oss miljömuppar där inne alltså. Och för alla andra som bryr sig om jordens framtid också förstås. Bra Miljöval, Naturskyddsföreningens miljömärkning, finns på så många olika typer av produkter och tjänster numera. Som det här med mobilabonnemang. Hur viktigt är det inte att tänka på miljöaspekten runt vårt stora digitala användande numera? Hur viktigt som helst ju.
Och så hittade jag Miljöresan igen. Ett litet roligt, viktigt och gulligt test för stora och små miljövänner. Där kan man kolla om man är en klimatförnekande struts, en godhjärtad gorilla eller en fritt flygande falk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar