Om att ge, igen. Slimma. Och banta. Och böcker.

Det börjar gå att röra sig lite mer fritt här hemma igen. Det börjar synas resultat av den senaste tidens donande.

Missförstå mig rätt, det är ju inte så att allt är klappat och klart, men det finns en hel del ställen som är rensade och uppstädade i. Som här i min ena pyssellåda. Ser ju lite småtrevligt ut faktiskt. Glasburkar är himla bra att återvända som förvaring åt diverse. Även plåtburkar går bra, ibland.

I min andra pyssellåda har det också blivit mer överskådligt. Här är det lite juligare, även om påsken sticker upp här och var. (Det där på kanten är bara lite stelnad stearin, inget som dammtrasan har missat eller så. Bara så att ni vet.)

Vi får väl se hur mycket mer vi vill stöka den här gången. Det brukar ju bli en större rensning på våren och sedan några små då och då. Plockade ner en komplett omgång med vinglas för vidarebefordran till second hand-världen igår. Men som ni ser, i det nystädade lilla köksskåpet, har vi många glas kvar. 

Gillar att fantisera över vem som ska använda våra redan använda saker nästa gång. Ser framför mig hur ett ungt par står där - covid-säkert! - bland alla vintage-prylarna i välgörenhetsaffären (eller hoppfullt surfar runt i den second hand-fulla nätbutiken), och blir jätteglada och överraskade att finna tolv snygga, hela och rena vinglas där. 

Som sagt, allt är inte riktigt på plats ännu. Vi provar oss fram med några eventuella nya möbelformationer. Formeringarna bli kanske en aning nya, annorlunda, men möblerna är definitivt inte nya. It's all vintage, mina vänner!

Tänk. Allt man kan hitta där ute - i den redan använda världen. Som alla snören folk sparar på, i alla sina lådor och skåp och vrår. Skulle nästan kunna starta en presentaffär med alla obrutna inslagningssnören. Vårens alla pasteller, har jag. Leta efter snören och papper och kort och smått och gott där ute i second handlandet, vet ja. Det är mycket som inte behöver köpas splitternytt, gäller bara att tänka nytt, och annorlunda. Och kul!

Puh. Tur ändå att vi närmar oss slutet av boksorteringen. Tror det blev sex kassar som flög ut i världen den här gången. Ingen av dem ovan dock, de till höger tillhör biblioteket och den till vänster ska någon ung bokmal få med sig att läsa på sommarlovet eller så. Ett av de recensionsexemplar vi brukar få nöjet att distribuera vidare från vår snälla bekant tidningsrecensenten. 

Fatta, att jag kunde använda samma kartong som jag fick min fina födelsedagspresent av mannen i, att packa ner glasen i. Hur bra emballage som helst, även om min packning blev lite hipp som happ, kanske. Tidsbrist, stavas orsaken.

Jodå. Några fler utrensade saker åkte också tillbaka in i återanvändningshjulet. Naggande goda ting. Någon vas med ett känt namn bakom. Och något sådant fat också. I paketet till höger, undrar ni? Nej, där finns det fyra grodor.

Sisådärja. Köket ytterligare plastbantat. Nedslimmad mängd böcker i hyllor och skåp. Dags att njuta av alla de vintage-saker vi aldrig skulle få för oss att skiljas från. Som den gamla radion. Som hattasken i trä. Som vasen vi köpte på vår 25:e bröllopsdag, den som någon annan fått i gåva på sin 25:e bröllopsdag, för mer än hundra år sedan. 

Och nej, vi är inte gifta. Inte på pappret. Men i alla väsentliga avseenden. Love, love, love, mina vänner!

Sköt om er.

<3

/helena

ps Vill ni ha ett boktips, ett återanvänt ett? Ett som jag har tjatat om flera gånger förut? Inte? Nähä. Men det får ni ändå. Den lilla gröna, jag kallar den så. Den ligger där överst på fotpallen. Jag har tagit av omslaget och satt upp det på anslagstavlan istället, för att jag vill att det ska vara väl synligt. Handbok för demokrater (Natur & Kultur - redaktörer Ola Larsmo, Sverker Sörlin och Elisabeth Åsbrink). Från 2018. Ta del av alla kloka röster häri, säger jag bara.

Handlar om vad varje enskild individ kan göra för att säkra demokratin. Något som ständigt känns aktuellt, nu mer än någonsin. Så många samhällen, länder, i världen präglas av en uppgiven känsla. Despoter vid makten. Makthungriga ledare som vägrar låta folkets röst höras. 

Men även här hemma måste vi ständigt se upp. Hålla demokrati och medmänskliga värden högt upp, så att inte allt det som våra förfäder med möda byggt upp åt oss faller i fel händer (antidemokrater, egoister, rasister, nazister, desinformatörer, konspiratörer, faktaresistenta, ja, listan kan göras lång). 

Demokrati är något alla måste kämpa med i sin vardag. Medbestämmanderätt och skyldigheter att ta hand om vårt gemensamma, har vi alla. Läs Handbok för demokrater i sommar. Eller ge bort den till någon som behöver lära sig att inte ge upp, bara för att det kan vara tufft att göra sin röst hörd i bruset.