Vilket stilleben, va? Det är verkligen så att det kittlar i målarnerven. Fast jag kan ju inte måla något vidare. Åtminstone inte ännu. Tur att kameran kan göra själva målarjobbet åt en, så att säga. Om man dessutom fuskar genom att låta en redan väldigt snyggt målad tavla agera fond till ens eget blygsamma arrangemang av ting, då kan det bli riktigt bra, som ni ser.
Jag brukar ju alltid tipsa om att titta efter lokala förmågor. Konstnärer som mestadels är världskända just där du bor. Namn som bara klingar bekant regionalt liksom. Leta vintage-tavlor och second hand-bilder. Loppis-varianter kan också blomstra och duga fint. De kan vara högst prisvärda, mer än så. Mycket fina färger och motiv för pengarna, om vi säger så.
Ett annat tips jag gärna vill upprepa handlar om att ta bort ramen. Fram med det väsentliga. Lossa det yttre och få fram kärnan. Behåll enbart diverse pannåer och uppspända dukar. Ibland kan jag helt enkelt tröttna på en ram. Tycka att den inte passar ihop med sitt motiv längre. Eller så är ramen halvt sönder, eller fult sliten. Eller så tar det hela för mycket plats när ramen är på.
En av dina gamla bilder kan på så sätt få ett nytt lyft genom att plocka bort ramen bara. Men var försiktig, det händer att färg torkat på fel ställe och stannar kvar på ramen om man har bråttom och gör demonteringen lite för fort och slarvigt. Och akta, akta fingrarna för alla små spikar!
Annars då? Jo, här är en teaser angående ett kommande inlägg. Det ska handla om en helt vanlig kassalåda. En sådan där liten som man hade förr, när det fanns pengar som prasslade och rasslade, ni vet. En sådan låda som man kunde ha när man sålde medlemskort till den lokala Poetry Slam-föreningen, till exempel. Eller som man kunde ha med sig till loppisen på torget, där det såldes både lite smått och lite gott och det ena och det andra.
Vad kan man då göra med en sådan här småtråkig, men ändå relativt snygg låda idag? Hm. Jojo. Det är det jag kommer visa er. Bara fantasin som sätter gränser. (Fast ha nu inte FÖR stora förväntningar på det här, det är inte hjärnkirurgi det handlar om, bara ett litet kul tips. Lite kärleksfullt också, tror jag bestämt). Kommer in på en blogg nära er så småningom.
Jodå. Det är fortfarande ganska rörigt här hemma. Svårt att hitta plats att sitta i soffan, om vi säger så. Men det finns även fördelar, det här ska vi dra nytta av. Nu ligger en hel del böcker framme, som inte gör det i vanliga fall. Det innebär att vi kan titta närmre på en eller två eller tre av dem. Också det senare. Vid tillfälle, som man sa.
Nu nöjer vi oss med att konstatera att allt - eller nästan allt - kan bli ett snyggt vintage-stilleben. Bara att plocka fram det där naggade glaset, som är för farligt att dricka ur, men för fint för att slänga. Och utifrån den vasen är det bara att bygga vidare. Ta vad du har. Kika i skåp och rabatter. Gå på covid-säker loppisjakt. Blanda och ge. Gör som Du vill, och känner.
Just jag råkar ha några väldigt vackra blomster signerade Bornemark, bland annat. Vackert så.
<3
/helena
ps Såg ni finalen i Kulturfrågan Kontrapunkt? Så kul och spännande - och med fantastisk live-musik i studion! Se, se, se bästa Ella som programledare och allvetare Eva som domare! På svt play. (Varning för skryt här på slutet... Vi kunde faktiskt en del. Klarade i alla fall en av nötterna hyfsat. Både konsten, litteraturen och musiken. Kulturprofilen tog vi på trepoängsnivån. Åh - en verklig idol och favorit. Men mycket av det andra var svårt. Men som jag brukar säga: Svårt, men lärorikt!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar