Kvinnorna som slet och slet och nästan slet ut sig i textilindustrin, vi börjar med dem, tycker jag.
Nästa skärmdump säger allt, om hur den sista tidens hårda - omänskliga - språkbruk har påverkat samhället.
Det här ska inte bli någon djupgående analys, men visst kan demokrati kännas orättvist ibland, som när det allra största partiet inte ens får vara med i regeringsförhandlingarna. Och nej, det här är inte bara något bekvämt som jag säger nu, nu när fel sida vann, det sa jag även förra valet. Att breda mittenlösningar alltid måste vara det allra bästa, när vågskålarna väger så jämt.
Vi började med kvinnor, vi avslutar med kvinnor. De som kämpade så hårt för att vi alls skulle ha rätt att rösta. Det är inte så länge sedan kvinnor inte ansågs som fullvärdiga samhällsmedborgare här i vår del av världen heller, det får vi inte glömma. Dem får vi inte glömma. Tack, för att ni banade väg och höjde era röster för vår skull!
Med dessa fyra skärmdumpar (ur dokumentär om textilindustrin i vår bygd, ur Kvarteret Skatan, något utbildande program som jag inte minns vad det var riktigt, och ur kultur-juvelen Kulturfrågan kontrapunkt) från bästa, ambitiösa, nyfikna public service-TV önskar jag er en skön lördag. Helt utan tankar på siffror och sånt.
På måndag tar vi nya tag. Mot en framtid där alla räknas. Mångfald, en blomstrande sådan, vill vi ju ha!
Sköt om er.
Och kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar