Plötsligt händer det - ett bonusinlägg. Eller om vi ska kalla det en del två? Hursomhelst, äggen har blivit något mindre vita än tidigare. När de låg där orörda, nykokta och småtråkiga i grytan, om ni minns?
Har suttit och målat och donat vid köksbordet en lång lång stund till doften av daffodils. Påskliljor låter inte lika kul, men gott luktar de.
Jo, vi bestämde oss för att, tillfälligt, flytta vår konst från platta papper till runda former. Måla ägg, är det det vi gör? Ja, på sätt och vis.
Roligt med det runda formatet, det hamnar olika motiv på olika sidor om saken, så att säga. Vi tänker på det som att vi försöker skapa konst här också, lite på samma ambitiösa (men samtidigt lättsamma) sätt som på det platta. Vi målar inte bara ägg. Vi färgsätter inte, bara. Vi tänker oss en blygsam konstskatt här också. I liten skala.
Det här däremot, haha, skulle jag inte våga kalla konst. Det här är ett experiment. Har kommit lite längre nu, än när jag tog fotot, hunnit öva lite mer, på en tanke jag haft ett tag. Borde det inte gå att göra något med pappret i kaffefilter? Hehe. Vi får väl se vad det blir av det. Fortsättning följer. Nog. Om jag törs visa er. Jo. Nä. Jo.
Vi kör tunna linjer med blyerts först, på den ovala målarduken alltså. Sedan färg, i lager på lager, så gott det går på den ganska glatta ytan. Mer grafitkonturer kommer till därefter. På ett ägg började jag med att göra ett rutmönster av grafit, innan penseln fick fylla på med hela paletten. Blev spännande. Fyrkantig struktur under den fylliga formen.
Vi är klara med hälften av det antal vi i första hand spetsat in oss på. Tolv i första hand. Lite exklusivt med få ex, ni vet. Och äggstra klimatvänligt?
Det var det bonusinlägget det. Konst på alla håll och kanter, fast det knappt finns några kanter på den här kanvasen, va? ;)
Sköt om er.
<3
/helena
ps Kulturfrågan kontrapunkt. Så sur man blir när man inte kan. Eller jag blir extra sur när jag inte kan konsten. Eller litteraturen. Å andra sidan blir jag själaglad när jag kan! Ömsom vin ömsom vatten - men kul är det. Och mannen kan många av de musikaliska namnen, men titlar på klassisk musik är inte alltid det lättaste. Oftast handlar det ju inte ens om regelrätta titlar i de här sammanhangen, mest någon symfoni eller ett stycke för violin och så vidare. Men ändå, vi får allt några poäng i varje veckas avsnitt. Och nöten, en av nötterna, knäckte jag redan efter ett par toner och ett snabbt öga på konstverket. Skulle gärna säga mer, men ni kanske inte har hunnit se veckans avsnitt ännu? Och då vore det ju synd om jag avslöjade något här och nu. Men ni ska få en ledtråd, om ni vill. En enda. Nöten, en av nötterna, har att göra med mannens och mitt största gemensamma intresse, och en utövare av det. Nej, jag menar inte målning. Tro det eller ej. Varken på duk eller ägg. Men en typ av duk handlar det ändå om, på sätt och vis. En vit duk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar