Eldfängd.
Öppenhjärtig.
Aldrig rädd att ta bladet från munnen.
Men ett snällt blad.
Ett miljövänligt blad.
Håller gärna ett brandtal.
Om hjärtefrågorna: klimatet och pratet.
Vill både höra humlan surra och barnen hurra.
En öppen famn, för dem som behöver den.
Som ett paraply.
Kanske ett parasoll, som har koll?
Som bara är lagom solblekt och sönder och spretar lite, det får ju inte bli för perfekt och ytligt alltihop.
Fjärilar i magen.
Av förväntan, på den framtid som hon hoppas - och tror! - att alla de små ska få.
Både flugorna och myggorna och spindlarna och kaninerna och kiden och kidsen och deras kids.
Full i fan.
Men alltid med en nykter blick på sin samtid.
Glad och tillmötesgående, men sällan behagfull.
Behagar gå sin egen väg, gärna ute i det gröna, tillsammans med alla andra som sätter alla andra i första rummet.
Lite sådan är hon - vår Valborg.
Vårens egen blygsamma viol.
Vår foträta primadonna.
En riktig pärla. Med solsken i blick. Och en flammande röd tunga, när så behövs.
Sköt om er.
<3
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar