Vad det gäller påskliljor brukar jag oftast nöja mig med att plocka fram den auktionsinropade tavlan med målade varianter på. Men så, titta - levande gula skönheter levererade till hemmet och mig av bästa mannen!
Hehe, lite trist förstås, min första fråga när jag fick blommor och allt av min älskling: De är väl lokalodlade?
Men det är en nödvändig fråga, tycker jag. Vi måste försöka orka tänka oss för när vi handlar i de vanliga livsmedelsbutikerna. Ställa krav på att de ska märka upp och veta var deras varor kommer ifrån. Inte bara svara att de fraktas "centralt ifrån". Anyway. Okej okej. Nu njuter vi av blomsterprakten, ändå, så det så.
Tio stjälkar i en gummibandsbunden liten bunt. Bra grej att de ligger löst utan inplastning i alla fall. En enda bukett som ska förvaltas på bästa sätt. Här ska plockas fram finaste vintage-tingen. Här ska det vankas påsk i varje hörn av hemmet. Som på skänken i sovrummet. Blev så fint i den här lilla trätunnan. Tror det är en burk att ha sylt i. Eller gelé. Eller kompott eller nåt. Har ett lock och en sådan bra glasinsats som gör att den funkar utmärkt som liten vas.
Var bara tvungen att prova att sätta en lilja i en Liljan-ljusstake. De här klassiska mässingsljusstakarna hade ju en glasinsats från början. Var tänkta att fungera som vaser. Sedan har de förvandlats till en av vårens och våra hems mest uppskattade och dekorativa ljusstakar. Någon original-glasinsats har jag alltså inte, finns nog inte så många kvar ute på marknaden, tänker jag. (Även om Liljan-ljusstakarna i sig nytillverkas igen, som ni säkert vet). Men jag använde ett av "provrörsglasen" som jag köpte en äkta vaniljstång i en gång. Funkar utmärkt.
Tre knoppiga stack jag ner i Bo Fajanskannan som redan stod där redo med ett gott påfågelöga till påsken.
Dags att vända blad igen. Den här dagen kom och gick med en hel del lurigheter i bagaget. Som stället som försökte lura i sina invånare att det skulle bli förbjudet att använda något annat än riktiga hästkrafter. Häst och vagn på stadens gator bara. Det vore väl väldigt mysigt? Lite New York-känsla över det hela. Lite kallt när det snöar förstås, men härligt med klappret av miljövänliga hovar mot asfalten. Var det verkligen ett aprilskämt? ;)
Oops. Nu blev det visst en dag som inte finns. Men det är bara för att jag vill att mina fyra små vintage-buketter ska hålla så länge som möjligt. Helst över påsk i alla fall. Gärna i en hel liten evighet. Till trettioförste april eller något annat fantasifullt datum.
Det var det. En enkel bukett kan lätt förvandlas till så mycket mer, gärna med hjälp av de gamla vaserna och ämbaren och skålarna och burkarna och allt vad det är du redan har där hemma.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Såg en bild på en almanacka som inte bläddrade fram förste april direkt efter trettioförsta mars. Lugn, stod det. Lugn, du kommer inte att bli lurad idag, för det är bara den trettioandra mars. Haha. I så fall borde väl den trettioförsta april också finnas, tänker jag mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar