När jag tittar in i min barndoms gulligaste tiger-öga, då är det barnen i Ukraina jag ser, och en del av dem ser jag inte alls, för de finns inte längre. Sorgen vi alla borde känna över ytterligare ett fruktansvärt krig, där barn, äldre och funktionsvarierade kommer mest i kläm, får inte förlama oss. Vi måste fortsätta stödja. På alla sätt var och en av oss kan. Leta upp ett nittio-konto du litar på, som exempelvis Unicef, som försöker ha barnens bästa för ögonen - överallt i världen - och sätt in en så stor slant som just du kan avvara. Eller gör något annat. Hjälp till. Volontera. Som svensk/ryssarna jag såg i ett reportage för ett tag sedan, avsett lite av er dyrbara fritid till att lära nyanlända (ukrainare) svenska.
"Vad gott!" säger man när det bjuds på härlig mat. Tror det var lite så den inspirerande "läraren" sa. Och jag fick en tanke där och då, om språket, om att lära sig språk - att det givetvis på många sätt måste vara lättare att lära sig det basala språket i ett nytt land med hjälp av någon annan som kommit hit och lärt sig språket så, mest genom praktiska talövningar.
Det måste ju vara lättare att lära ut något som man själv har lärt sig just så, jämfört med någon som är född och uppvuxen med ett språk - och därmed tar det väldigt mycket för givet. Eller hur? Fast här pratar jag förstås om glad och väldigt praktisk baserad amatörinlärning, inte om att lära sig olika främmande språk på högskole- eller universitetsnivå. Men det förstod ni säkert ändå.
Anyway. Det är pingst och blågul födelsedag och röda dagar på löpande band i en salig röra, så jag tänkte att vi mixar lite av varje. Vad sägs om det? Här ovan ser ni en bild från en av mina Fem särskilt fina vintage-teman med bröllop i fokus. Det här fotot togs för att visa att baksidan på bruden är lika fin som framsidan. Eller hur var det nu - var det verkligen själva bruden som var med här? Om ni blir nyfikna och har missat, kan ni lätt länka er bakåt till inlägget: Fem särskilt fina - brudnäbb och klick.
Vill ni hellre njuta av sköna bröllopstoner? Då passar inlägget: Fem särskilt fina - stjärnglans & slips.
Och så en tårta värdig en drottning då. En drottning som har suttit hela sjuttio år på sin tron. The one and only Queen E! Länka er gärna till de andra digitala godbitarna jag skapade åt den härliga, hattprydda royal ladyn.
På tal om det. Såg just Boris J:s kontroversiella uppenbarelse - och hår - fladdra förbi i något klipp där han buades ut. Inte lätt att vara party-sugen under en pandemi. Inte lätt att ta sitt ansvar som förebild för ett helt land varken under en pandemi eller annars. Men viktigt! Det är där det jag skrev om igår kommer in - hur viktigt det är att välja rätt politiker.
Tittar vidare och konstaterar att vår egen Magdalena A håller stilen. Som hon sätter den bångstyriga - och djupt rasistiska - högerkanten på plats! You go woman! Det är politisk stabilitet vi behöver, inte sandlådepolitik, när ett krig, som bokstavligen sätter hundra miljontals liv världen över på spel, pågår runt vår knut.
Vi står inför en svältkatastrof av stora mått, ja, inte vi som fötts till fred och sötebröd och lättsamma liv förstås, men de som lever i konfliktområden och länder som drabbas hårt av klimatförändringar - och nu också akuta svårigheter att få tag på, frakta och alls ha råd att köpa in spannmål och andra förnödenheter från omvärlden.
Det vore bra om vi inte fokusförflyttade hela tiden. Det vore bra om vi kunde finnas där för människor på flykt, i flyktingläger, i akuta krigsområden, i svältdrabbade länder och så vidare - hela tiden. Vi får inte tröttna. Vi får inte glömma alla som behöver vår uppmärksamhet - hela tiden. Vi får inte sluta protestera mot indraget bistånd till världens alla barn - och deras värdefulla vuxna. Det gäller att fortsätta hålla ögonen på bollen - göra hela världen till en bättre plats att leva i, för alla.
(Med allt det sagt vill jag ändå erkänna att jag är en tiger som skäms över mycket av mitt lands beteende, inte minst mot många asylsökande i vårt land. Men det är ett annat - och mycket lääängre - inlägg).
Sköt om er.
Och skänk gärna en liten slant till Unicef, om ni kan.
/helena
ps Nej, jag har givetvis inte glömt att det är Världsmiljödagen, det var ju knappast en slump att ni fick stifta bekantskap med Hanna Hare just den här helgen. Med det sagt vidhåller jag att varje dag - från och med nu, NU, måste vara världsmiljödagar. För naturen och djurens skull, men naturligtvis också för högst mänskliga och demokratiska värderingars skull.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar