En ynka liten halmkrans gör väl ingen midsommar? Jo.
Det räcker så bra med något litet pynt bara, för att få till den där feelingen runt midsommar och dess stång.
En liten liten en. Ser ju riktigt vintage ut, men den har faktiskt inte många år alls på nacken. Tror bestämt att den kom med någon färdig midsommar-krukväxt för några år sedan. Sedan tog jag bara bort allt onödigt lull-lull som satt ytterst, och fann jag den här lilla gulliga av halm längst in. Hade nog tur där, att det inte var någon tråkig plast som kärna. Tycker den är så fin så här, i all sin enkelhet. Att stoppa ner i någon annan kruka eller bukett, om man vill. Borde väl inte vara så svårt att få till en sådan själv, tänker jag. Bara att lägga ett par halmstrån på rätt sätt och fläta till ett par ringar. Lättare sagt än gjort, kanske?
Som en vattendroppe, sitter hon kvar där på fotografi-resterna, den okända kvinnan på min brevpress. Hon påminner oss om att inte klaga på lite regn. Extremvädren runt om i världen får oss verkligen att tänka till. En regnig midsommar är väl inget att hänga upp sig på? Inte jämfört med vilda störtflöder av översvämningar och grader som nästan når upp mot femtio Celsius. Några droppar gör ju bara det gröna ännu mera grönt - och levande. Några lätta stänk överlever vi allt.
Oavsett om det ska firas på en trång balkong eller runt ett långbord i en prunkande trädgård eller på en gård på den vackra landsbygden, vill vi förstås smycka vår midsommar med vintage. Yes!
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Powder your face with sunshine. Här med Doris Day och Buddy Clark. Ett verkligt musikaliskt örhänge. Varsågoda. För er som ändå inte kan låta bli att hoppas på en gnutta sol. Come rain come shine, säger jag då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar