fredag 10 juni 2022

Sommarlov! Och sommarsorg.

Den där bubblande känslan i magen. Som sockerdricka och fjärilar - samtidigt. När klockan ringer ut för terminsslut och en oändligt lång tidsrymd ligger framför. Som en enda lång grön väg. Inte spikrak, som i rutiner och invanda spår, utan krumbuktande, slingrig spännande. Ungefär så minns jag sommarlovskänslan. Och varje år i början på juni, i samband med att grönskan breder ut sig framför våra "ögon känsliga för grönt", infinner sig samma fnittriga känsla i min bröstkorg. Sommarlov! Ett längtansfullt ord, som nästan inte låter sig skrivas utan ett utropstecken efter.

- Där går framtiden. Om det var jag som sa det till mannen, eller tvärtom, det minns jag inte - och det spelar mindre roll. Vad som spelar roll är de små, iklädda orange västar, som banar sig en lång väg tillsammans med sina vägledare, de vuxna. Jag slås av en tanke när jag ser dem: Vad skulle hända om man praktiskt kunde ordna så att de här små kloka individerna kunde koppla upp sig på länk mot Putin? Om det gick att lösa tolkning och sådant praktiskt, och det brukar det ju göra. 

Vad skulle hända om barnen fick ställa despoten mot väggen? Vad skulle han svara dem, när de - på sitt truliga, lillgamla, oefterhärmliga vis - ställde honom frågan: Varför dödar du barn? Vad skulle han svara? Har han något svar? Om han inte reagerar med eftertankens kranka blekhet och tårar i ögonen på barnens frågor, då måste vi väl slutgiltigt konstatera att han inte kan anses som tillräknelig som ledare för ett stort land? Skulle vi kunna ställa en diagnos till och med, med hjäp av rättspsykiatrin? 

Det är bara frågor och funderingar och en fantasi, men erkänn att det skulle kännas intressant  - och relevant - att höra barnamördaren Putin försöka förklara sig inför barnens klarsynta, rättvisa och mycket ifrågasättande ögon?

Det är så många barn som dör. Jag skrev ungefär den meningen för ett litet tag sedan, och jag skulle kunna skriva den igen och igen, tyvärr. Och då pratar jag inte bara om krigen långt borta och närmre, utan också om de barn som far illa - eller till och med får betala med sitt liv - i mäns våld mot kvinnor - och mot hela sin familj. 

Det våldet finns överallt i världen, helt nära och långt bort. Barnen får alltid sitta emellan. Komma i kläm, bokstavligen. Det tänker jag på samtidigt som känslan av sommarlov bubblar inom många av oss, även om vi inte direkt får något sådant långt grönt lov själva längre.

Dödligt våld mot barn. Fyra obegripliga ord när de sätts samman så här. Vi ser Matthew McConaughey slå näven i bordet i frustration. Vi ser hans tårfyllda ögon när han berättar om flickan i Uvalde, som bara kunde identifieras med hjälp av de gröna sneakers hon oftast bar, med ett ditritat hjärta vid tårna. 

Vapen. Vapen. Vapen. Alla dessa vapen. I händerna på folk som mår dåligt och mest skulle behöva en lång och innerlig kram - och adekvat hjälp och vård, förstås. Det spelar ingen roll om de heter Putin eller något annat. Alla som mår dåligt borde hållas långt ifrån allt vad vapen heter. Fick jag bestämma skulle vapen klassas som permanent utrotningshotade - utan möjlighet till återinförlivande. Punkt slut.

Och.

Alla som bär på en gammal unken, förlegad och bakåtsträvande dröm borde vara tvugna att svara på barnens fråga: Har inte alla rätt till ett långt och lugnt och skönt sommarlov? I fred och frihet? Med mycket spring i benen?

Sköt om er.

Och kram.

/helena

ps Jag avslutar med en länk till Barnens Rätt i Samhället - BRIS - de finns där, dygnet runt, för barn (och vuxna) som behöver råd och hjälp, vägledning och ett öra som lyssnar, även på sommarlovet. Viktigt att veta för de barn och unga som känner något annat än enbart ogrumlad glädje bubbla i magen inför de kommande veckorna.

Dessutom vill - och vågar - jag använda mig av de två orden Happy och Summer här längst ner, trots allt. Minns ni att jag trollade fram syrener och ett sommarlov ur hatten förra året? Kan kanske vara något för den här sköna tiden vi har framför oss nu också. Även om vi har svårt att känna den där riktigt glada känslan, när vi vet att det faller bomber och missiler över ett hårt frihetskämpande folk alldeles i vår närhet. (Och pågår många andra krig och väpnade konflikter runt om i världen!)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar