Den ständigt föränderliga graffiti-väggen - en dag såg den ut så här.
Det är färgerna jag suger åt mig, som nektar. Lagrar färgkombinationer som får hjärnbarken att dansa och vibrera av livslust och glädje.
Men också orden - taggarna och budskapen som syns här och var - bildar en poetisk helhet tillsammans med färg och form.
Rosa ögonbryn som matchar läppstiftet - cool. Sådant som jag tar med mig in i mitt eget skapande. Det är underbart att få bli inspirerad av andras konstnärliga uttryck. Intryck som jag lagrar och vänder och vrider på - och blandar med alla andra uttryck - och intryck.
Helst vill vi väl ha våra stubbar lite naturligare, va? Men fin är den ju ändå - och inspirerande. Slitet ord, det där, men sant.
Det här är verkligen ett talande exempel på när de olika uttrycken samspråkar. Samsprakar. När fotandet inte bara leder till tankar om det egna målande bildskapandets utveckling, utan också till nya vägar framåt bland bokstäverna - skrivandet.
För att ta ett väldigt aktuellt exempel: Stubben ovan gav mig idén till en dikt-text. Kanske något ni vill ta del av? I all sin enkelhet? Några tankar - som färgen, formen och typsnitten på den föränderliga väggen väckte hos mig.
FÄRGLÄRA
Lava
Vägglava
Vägglav
Levande
Strömmande liv genom armen
Droppar av klarhet
Vitt gräs
Stammen som inte lever längre - syns mer levande än någonsin
Talande färgpalett
Facettögon
Armen, handen, fingrarna mot burkens självklara skriftspråk
Budskapet som når dig, ända in, genom alla sinnen
Näsborrarna som vidgas, sprayen som lägger lager på lager av yta inuti dig
Aldrig har det rosa känts så knoppigt, som när det landar bredvid det blå just så
Grönt - en stum, stram, krum, krympt beteckning - som inte säger något om alla de kulörer den innefattar
Mint
Aqua
Turkos
Ett helt grönt hav
Och blått
Och grå
Som när himlen vilar sig en mulen dag
Transparensen lyser
De vita accenterna
Sätter tonen
Finishen
Livet
Lava
Levande
Armen
Den sjungande tonens förlängning
Färglära
En känsla som inte ska tas på
Innan tanken torkat ordentligt
Det doftar om signaturen
Som i naturen, fast tvärtom
Grönt
Stammen
Och kronan på verket
Mot sylvass kontrast
När du går förbi, i din favorittröja
Och dina arbetsblå jeans
En del av konstverket?
Ja, det är du.
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar