Vi tar väl en kaka till

Finns det något mysigare? Något härligare? Något mer harmoniskt ljud - än ett förlösande sommarregn? När det håller sig till lagom, vill säga. När det håller sig bortanför översvämningstendenser och källare-som-fylls-över-alla-gränser-nivåer. Nog om regnet, även om det är nog så inspirerande. Det dova dunket. Plick, plick, plock, plock-ljudet mot fönsterbleck och grenar och blad. Nåväl, här inomhus planeras det för en Fem särskilt fina med en aning höst i blick, även om vi väl vill smaka på ljumma sommar-vindar ett bra tag till.

Sitter och bockar av och hummar. Tänker på ditten och datten och det där röda fatet. Hm. Det borde förstås vara med... Och nån brosch, va? Alltid en eller annan brosch i åtanke, såklart. Nästan alla köpta second hand.

Nåja. Den här starten på veckan heter verkligen duga. Det var verkligen värt att sitta uppe till småtimmarna och få njuta av Mondos framfart över ribban live. Och Khaddi. Heja, heja. Ett så bra hopp, som mycket väl kunde räckt ända till en medalj, men ändå, det var strålande hoppat.

Någon vas borde kanske vara med? Ja. Förmodligen. Och något knas. Något lite knäppt alltså. Något som sätter tankebanorna på prov. Jojo. Hängde ni med där? På att jag bytte tillbaka till mina vintage-funderingar angående nästa Fem särskilt fina? Kanske blir det en extra stor höst-special? Vi får väl se, vad regnet säger om det.

Sköt om er.

Och kram.

/helena

ps Ha och äta kakan? Nja, oftast är det ju ingen miljömedveten handling direkt, att tänka så, men det finns såklart undantag. I inomhusbersån, där man gärna sitter en mulen och strilande stund och känner sig så där nöjd över att vara helt torr både bakom öronen och annars, kan man faktiskt njuta av precis samma hallongrottor en gång till. Länka er gärna till den Fem särskilt fina som har både go-fika och mulligt kaffe i fokus.

Var kanske inte så där jätte jättelängesedan sedan som bersån-som-tål-regn var på tapeten, men för mig känns den redan smått nostalgisk. Vi har ju för tusan hunnit byta matta därinne sedan dess. No more underbara foträta ränder, numera mest underbara händer och katter och träd och lite annat, ni vet.