onsdag 23 november 2022

Den borde kanske varit skär

Lökbrädan, den gamla kära. Gjord i slöjden artonhundrafrost, ungefär. Ära var gud i höjden och allt det där.

Den fanns alltid där sen, i mitt barndomshem, nu är den min, igen. Och jag tänkte ju hänga upp den på väggen.

Tänkte att alla repor och härlig patina skulle få pensionera sig genom att sluta sin tjänstgöring som enbart dekoration. Alltså, jag skred till verket och plockade fram penna och färger. Bestämde mig för att skapa en slags blomma. En julblomma? Nja, i så fall en som blommar året om. Fast färgen är ju inte helt beständig, vilket gör att den ganska lätt går att få bort igen, om man skulle vilja det. Å andra sidan är ju andra sidan fortfarande som ett tomt ark av trä. Bara full med mönstret efter tidens tand och hand.

Just nu står den på kökshyllan och torkar ordentligt, sedan får vi se var den hamnar. Har förberett med ett julfint snöre i.

Kanske borde jag gjort den ändå mer rosa? Skär? Det är ju trots allt en skär-bräda, vetja. Häpp!

Sköt om er.

Och kram.

/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar