Här står jag och förundras över att jag faktiskt mindes i vilken bok (Tea-bag av Henning Mankell) jag lämnat några av mina bilder för säker förvaring. Strax dax för dem att få komma fram och upp på någon bra plats ju.
Här har jag just påbörjat nästa digitala bild. Vi får väl se om det blir något av den. Om den blir okej, då får ni säkert se sen.
En åttiotals-LP har letat sig fram bland det som mest brukar stavas sjuttiotal. Ganska läcker, va? Från 1982.
Men allra finast form har förstås det de små skapar. Ännu en underbart färgrik teckning. Till mannen, förstås.
Och här hittar jag fragmenten till min andra nästan bortglömda bild. De ska fogas samman till en skön helhet nu.
Medan den blåaktiga nötväckan dödsföraktande trakterar trädstammen utanför - med huvudet neråt - funderar jag vidare på om jag ska försöka fånga den här lilla gula gynnaren med riktig färg på riktigt prassligt papper. Hm. Får nog fundera vidare. Eller så börjar jag bara måla helt enkelt.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar