- Jag är inte bitter, sa den ena mandeln till den andra. Hehe. Det där var något kul mannen sa, såklart. Tyckte den lilla vitsigheten kunde passa här, tillsammans med julkortet som jag bjuder er på. Svårare än så behöver det inte vara, att skapa något med äkta vintage-jul-feeling, tänker jag. Ett gammalt bokmärke och en antik bok.
Tänk att det alltid är lika svårt att förstå, när grönskan brutits ner till det här bruna gräsliga, särskilt när snön har kommit och gått ett par varv - att det blomstrade som en djungel där ute för bara några futtiga månader sedan. Här stod jag och fotade något som jag hoppades skulle inspirera oss. Två hattar som kan fungera som krukor. Eller vaser (med lämplig glasburk inuti). Låter det bli en bild jag tar med mig framåt. (Ser ni förresten, där till höger om kassen, jo då, där ligger sopor. Minns att jag tog med mig några småstinkande sopor ut i det gröna sommarhavet, de skulle till återvinningen, skulle bara hinna fota lite först. Haha. Såå rationellt tänkt, va?)
Mina gamla inredningstidningar. Har hyfsat många kvar, även efter diverse nödvändiga utrensningar. Gillar ju att läsa de med jultema, om och om igen, gärna på sommaren. Jo då. Fast jag bläddrar i dem lite nu också. Tycker mycket om att ta del av gamla tips, och förundras över hur trender ständigt kommer och går, inom allting. Jag önskar verkligen att ordet trend blev otrendigt.
Pilaster-hyllan, den underbara platssnåla, varför syns den så sällan i inredningsreportagen nuförtiden? Jag bara undrar. Och de gamla pysseltipsen, de är lite mer jordnära, tycker jag. Kräver inte att man rör upp himmel och jord och hela skafferiets innehåll och så där. Gamla julpyssel, det är mitt bästa tips inför den här julen, också.
Omfamna Anna. Jag kallar den så, min bild. Nu kan jag ju inte göra det längre, eftersom den lilla ullfilten har lämnats in till lämplig second handaffär (Myrorna) för längesedan, men jag gör det ändå bildligt. Omfamna Anna, betyder ungefär: Omfamna den här närmaste tiden. Tänk inte bara långt framåt, var i nuet. Igår bytte jag dag i den nötta, vikna kalendern, tog fram den tionde. Nobel-dagen, dagen efter Anna-dagen. Det är då resan mot julen börjar på riktigt, tänker jag mig. Men innan dess vill jag hinna njuta av varje dag. Var dag. Omfamna tiden som kommer nu. Nu. Och bara finnas där. Här.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Kan inte låta bli att se framåt ändå. MUSIKHJÄLPEN (12-18 dec)!!!! Den är på gång. Än en gång ska vår önskemusik rädda liv. "För en tryggare barndom på flykt från krig." Går som bäst runt och funderar på vilka låtar jag önskar mig allra allra mest just nu. Tror jag vet, men det är en hemlighet, än så länge. Tålamod är visst en dygd, har jag hört.
Kommer ni ihåg bilden jag skapade förra året? Tre LP-skivor som skulle symbolisera den då aktuella programledar-trion. (Som blev en helt annan sedan. En knasig, men inte helt oäven, vikariesituation uppstod ju där och då.) I år hoppas jag innerligt att Oscar Zia, Tina Mehrafzoon och Klas Eriksson får vara friska och krya. Kanske passar min bild in på dem också? Ja, jo, jag tror faktiskt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar