Nu har ni säkert sett nästan alla foton i det här lilla pocket-size-albumet. I fick-format. I flick-format.
Nej, om vi ska vara allvarliga en stund, då vill jag säga att de här små fotoalbumen är så fina. För det finns faktiskt flera. Tror det är minst fem stycken, eller så.
Mina föräldrar tog mig till fotografen en gång per år i ganska många år, med andra ord. Det resulterade i de gulligaste små bilder. Rara personliga minnen. Men också något mera universellt. Tidsdokument, tänker jag.
Kläderna. Frisyrerna. Tidsandan. Hur livet tedde sig då. Som på de bilder där jag står med en telefonlur mot örat. Något som känns gammaldags och nästan knasigt idag, åtminstone för de yngre. Men då var det bara helt vanlig vardag. En lur, med tillhörande stationär telefon, snurrande nummerskiva och trasslig, krullig sladd.
Även om alla är fotografer idag, på ett sätt som alla inte var igår (a.k.a. förr i tiden), tycker jag det här med att gå till en erfaren porträtt-fotograf kan vara en verkligt bra idé. Ta med dig barnen - och dig själv. Ta med farfar och mormor. Hunden, katten, kaninen och marsvinet också, vetja!
Visa upp era bästa sidor, klä upp er lite mer än man gör på alla bilder som susar genom tid och rymd och alla sociala medier dagarna i ända. Ha kul. Lek fram något fint tillsammans med fotografen. Och ge sedan bort ett foto av just er kära familjekonstellation till släkt och vänner och bekanta.
Det är mitt bästa julklappstips, tror jag bestämt. Något som gagnar både de nära, och de som ska tyda tidens tecken en gång i en lagom avlägsen framtid.
De bästa presenterna köper man ju i första hand second hand, det vet vi. Och gärna till förmån för seriösa organisationer som jobbar med socialt arbete världen över, som Röda Korset. Men den här gången handlar mitt tips om något annat.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Ibland kan man undra om jag lever under en sten? Orden hedenhös och mossa, kommer för mig. För jag måste väl vara den sista på jorden som upptäckt smart in the dark?
Reflexer med det där lilla extra. Mer än vanliga reflexer liksom, utsmycknigar till både kläder, väskor och husdjur. Snygga grejer dessutom. Fina reflekterande mönster på mössor för både barn och vuxna. Rosetter, skärp och hundkoppel. Verkligen smart. Och snyggt, som sagt. Och livräddande i vintermörkret!
Själv är jag ju en sådan där lustig tant som mer än gärna har en helt vanlig reflex med Pippi på. Men ni som är lite mera stylish vill säkert vara både snygga och säkra, nu när mörkret lägger sig tidigt runt våra trottoarer och den många gånger nära framrusande biltrafiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar