Va?! Är det ett virus avbildat på mors eget kort?! Vad är det för sätt att uppvakta på? Borde vi inte försöka vara lite positiva nu, ändå, trots allt? Jo, självklart. Och nej, det är naturligtvis inget virus. Men jag tänkte att vi börjar lite dovt, lite dämpat, ändå, trots allt. För att det känns passande - och snyggt. Och organiskt. Som om mor är en del av allt levande. Av själva jorden. Av alltet. En påminnelse om att inget - inte du, inte jag - skulle finnas utan lilla mamma.
Och mamma skulle inte finnas utan sin mamma.
Inte pappa heller.
Alla dessa mödrar alltså.
En del är starka och gulliga och lite speciella.
Andra en aning mer delikata, sköra.
En del är kanske blyga, som styvmorsvioler ungefär.
Andra tar för sig lite mer.
Alla dessa mammor alltså. Så olika, men ändå lika, viktiga.
Hoppas att de/ni blir glada för ett - valfritt - kort till/på er dag med stort M. Mors Dag.
<3
/helena
ps Min favorit, undrar ni? Hm. Tycker om alla, förstås, det är ju trots allt jag som har fixat och trixat och mixat fram dem. Men om jag måste välja så blir det nog nummer tre, uppifrån. För att där blir allt till en enda enhet, även mor-texten. Verkligt organiskt alltså. Som om mor var själva barken på ett träd. Och rötterna. Och de nya bladen. Lite så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar