måndag 29 november 2021

Julkort - bland brasklappar & plaskdammar

Bla. Bla. Bla. Ja, jag citerar Greta. För jag hör mest en massa skitsnack. Jag kan väl inte vara den enda som är urtrött på att höra politiker prata så mycket om andras fel - och sin egen förträfflighet? När, NÄR, ska vi få de politiker vi förtjänar (eller, gud hjälpe oss, är det det vi har)?

Visioner. Visst är det ett vackert ord som vi hör alltför sällan? Visioner - för världen. Det är de orden vi längtar efter, tror jag.

Tänker ni också på att det ibland verkar som om inte en enda politiker ser bortanför gränser? Som om de gillar ankdammar. Som om de aldrig vill göra annat än att bara plaska runt här, i ett land som redan har allt det som man behöver för att överleva - fred och frihet. Yttrandefrihet, inte minst, så att de (och jag) kan fortsätta med det bästa citat jag hört på länge: bla bla bla. 

Världen behöver oss. Vi behöver den. Och för att vara med och göra vår lilla, lilla del i det stora hela måste vi ha visioner. OCH handlingskraft. Om vi inte har en budget som tar krafttag mot utsläpp och vissa människors ovilja att göra eftergifter för att vi alls ska ha en grön planet, då är det ingen idé att prata alls, tänker jag.

Vi måste kunna lita på våra politiker, vi måste göra vår plikt som medborgare och rösta. Självklart. Men mest av allt måste vi förstå att vi inte kan lämna över ansvaret för det systemskifte som behövs för att världens akuta klimatutmaningar alls ska komma högst upp på agendan bara till politikerna.

Vi måste göra våra röster hörda. Vi måste se till att jämna ut orättvisorna världen över. Vi måste förmedla både kunskap, praktiska lösningar och pengar runt om i världen - för att alla ska ha samma möjligheter att ställa om till en hållbar framtid.

Visionen handlar om att vi måste lära oss att hushålla med jordens begränsade resurser. Vi måste släcka ner ambitionen att allt ska bli större och större hela tiden. Vi måste lära oss att klara oss på mindre. Färre bilar. Mindre mängd nya statusprylar. Elbrist är något vi måste hantera, tills den gröna elen är på plats. Även då måste vi använda mindre, för vi kan inte fylla alla hav och tomma landytor med vindsnurror. Vi måste lära oss att skala ner, och vara nöjda med det.

Vi måste använda vår kreativitet, alltid. Det är den som ska föra oss framåt mot en framtid som klarar de enorma klimatutmaningar vi har framför oss. Och inte långt framför oss - de ligger här och nu, så nära att vi kommer slå pannan i dem - eftersom vi måste snabb-lära oss att se klart i mörker istället för att bara famla där.

Bla. Bla. Bla. Ja, jag är också bra på det. Men jag är också bra på klarsyn och rättframhet och kreativitet. För kreativ måste man vara, för att alls ha en chans att lära fler och fler att klara sig på mindre och mindre.

En dag kommer kanske världens befolkas av helenor. Nä. Haha. Men en dag kommer kanske fler sluta bry som om pengar som något annat än överlevnadsmedel. För oss själva. Men framförallt för alla. Och hela, stora, vida, viktiga världen. 

Det är inte bara bollen som är rund, det är jorden också. Låt den få bli den lagom varma planet vi behöver.

Sköt om er.

<3

/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar