Det är lätt hänt, att bli en cirkulent.

Att bara flytta en enda grej, kan göra så stor skillnad. Har ni tänkt på det? Det har ni säkert, men jag tänkte att vi kunde tänka lite till på det - tillsammans. 

Nu står brickan med fåglarna här på köksbordet ett tag. Och karaffen får agera ljusstake en stund. Tänk att glasfågeln passade så bra tillsammans med de båda, en ny koalition av älskade ting. Same same, but different, you know.

Att göra en pryl-rockad, göra plats för något du aldrig trodde skulle passa just där, och låta det som stod där alldeles för länge flytta till ett annat rum. Ibland blir det så mycket bättre att använda sig av slumpen. Som när den gröna Nittsjö-vasen stod i vägen för något jag ville nå i den gröna bokhyllan, och därför ställdes tillfälligt på skänken i sovrummet så länge. Men. Oj. Vad. Bra. Den. Passade. Där. Blev ju som ett grönt utropstecken. 

Nya, gamla, samma vyer, men ändå inte - på det nötta, ärvda och högst älskade köksbordet/arbetsbordet.

Cirkulent, ett ord i tiden. Ett ord för framtiden. Ett ord mitt gamla rättstavningsprogram aldrig hört talas om. Här använder jag det lite vårdslöst kanske, i egna syften, för att visa hur mycket en liten förändring bland de invanda vintage-sakerna kan göra för helheten. Men egentligen ligger dess betydelse inte så långt ifrån det jag säger här.

Cirkulent. En medveten konsument, nästan en slags anti-konsument. En person som låter sakerna gå runt i kretsloppet, i stället för att köpa nytt och nytt gång på gång. Någon som låter sakerna snurra runt och runt och runt i återanvändningshjulet.

Vilket ju är nästa steg, när du tröttnat på tingen du förvaltar, när de inte ens får nytt liv genom att flytta till en annan plats i ditt hem, då är det dags att börja tänka på att lämna bort, in, vidare dem till glädje för någon annan. Någon annan som också tycker att det i första hand är bäst att tänka i andra hand. Fast det är förstås alltid bäst att tänka lite på saken först...

:)

/helena

ps Ska vi ta en liten rolig historia på det, en gammal en som mannen påminde mig om igår, återanvänd många gånger av många olika roliga röster, en gullig liten historia som passar extra bra så här vid matbordet? Ja, det gör vi:

- Men gjorde du inte som jag sa? Åt bara saker som ett litet barn skulle äta? Undrar läkaren när patienten på återbesöket beklagar sig över att hen inte alls har blivit bättre i magen sedan första läkarbesöket.

- Jodå, jag gjorde precis som ni sa. Jag åt tio opoppade popcorn direkt från golvet, ett halvt suddgummi i form av en fjäril med stora färggranna vingar, och fem gröna legobitar som hamnat i en blomkruka. Men inte blev jag bättre för det...