Tvekade så om de där prickarna, i rubriken alltså. Mot våren, med luftiga och lätta steg, är ju det jag egentligen menar. Att förvandla med små, lätta medel. Från vintage-påsken till vintage-våren. Bara så där. "Bara".
Våren är ju ingen småsak för de flesta. Våren är efterlängtad, oavsett om den blir ljummen eller varm eller småkylig. Här har i alla fall lerfatet, i form av en igelkott, just gått från blå påskägg till vita, pigga piggar.
Piggarna är spelpjäser som jag funderade på att göra smycken av för ett tag sedan - eftersom just det spelet spelas så sällan här hemma. Men kanske blir det ändring på det nu, när pjäserna står framme så lättåtkomliga?
Höganäskrukorna står kvar. Både den höga och den låga, ja. Men något är ändå annorlunda. Något litet.
Blåbärsriset är visserligen fortfarande lika risigt - risigare - men de äggformade träpärlorna har förvandlats till gröna mindre pärlor, liksom knoppiga.
På kylen har flyttfåglarna kommit hem, i långa, vackra streck. Och i...
...den lilla kökshyllan tar vi ut några nätta, lätta, steg i förväg. Barfota utan strumpor och skor? Nä. Inte än, va?
Ekorren har fått nytt - klurigt - sällskap, där hon står på skänken i sovrummet. Kanske något att pyssla med om hon inte kan sova?
I vilket fall som helst är det ju ganska snyggt - det lilla, behändiga labyrintspelet. Bara att vinkla träramen fram och tillbaka och försöka balansera rätt hela vägen fram mot våren. Möta våren, det ska vara kul det.
Rolig grej, att inreda för lek och spel överallt, gärna analoga vintage-spel då förstås.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Telepati? Hur är det med det? Finns det? Vad tror ni? Hursomhelst berättade mannen från sitt jobb på förskola/fritids att en sexåring just förklarade för en annan sexåring hur man flyttar schackpjäser - utomhus, tror jag bestämt. Så covid-säkert de bara kan, jobbar de ju. När vädret tillåter. Och här hemma håller jag på och dillar om spelpjäser och spel som inredningsdetaljer - samtidigt. Telepati? Ja, det säger vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar