Vi läser vidare i Beloved, Älskade. Toni Morrisons poetiska, men samtidigt direkta tilltal tilltalar och pockar på vår uppmärksamhet.
Tankarna stannar vid alla dem som aldrig fått vara barn - nu, men framförallt då.
Då när det fanns människor som behandlade andra människor som djur. Fast ändå nu. Nu när det fortfarande finns många människor som vägrar se på sina medmänniskor som sina jämlikar. Bara på grund av att något så ytligt som hudens färg skiljer. "Bara", ni vet. Som i inte alls bara, när människor vägrar se att inget väsentligt egentligen skiljer en annan människa från en annan.
Vi bär alla samma längtan efter kärlek och bekräftelse. Våra hjärtan klappar i samma takt. Samma hjärtan nu och då. Då, när inte ens barn fick någon tid för den livsviktiga leken. Ännu mindre fanns det tid för fantasi och lätt sinne bland de vuxna. Lätt sinne, ja, inte nödvändigtvis samma som i ordet lättsinne. Den lilla tid man fick för att odla sitt inre fick man stjäla sig till, och kom man undan med det - då hade man tur.
Barn måste få leka. Alla barn. Vuxna måste inse att de också måste leka genom att hålla sin fantasi och sin kreativitet levande. För leken är det som gör oss till människor. Leken gör oss redo för när livet utmanar oss på allvar. (Så redo det går, alltså.) För det kommer det att göra. Alltid.
Så, glöm inte att leka, så mycket du bara kan. Tids nog måste vi alla ta tag i alla de seriösa saker som det också innebär att vara människa. Som att ta strid för alla människors lika värde. Alla människors rätt till ett fullvärdigt liv. Alla barns rätt att få vara barn, så länge det bara går.
Förlåt. Men. Vi måste läsa vidare nu. För Älskade väntar på oss.
Sköt om er.
<3
/helena
ps Föll som en fura. För killarna i killkören. Hör dem sjunga för glatta livet. Till The Chainsmokers & Coldplay. Deras underbara, själfulla, stjärnklara hit Just like this. Fast här heter den: Jag vill ha dig som du är. De svenska orden är välfunna av John Nilsson. Lyssna på killarnas sångglädje! Killkören på Borås Kulturskola påminner oss om att alla barn är hjältar - bara genom att finnas till och påminna oss vuxna om att aldrig förlora vårt äkta och innerliga och medkännande och ömma sätt att se på världen och alla dess invånare. Om inte annat är barnen verkliga hjältar för att de alls orkar stå ut med oss vuxna, och vårat sätt att på något sätt alltid krångla till allt möjligt som borde vara enkelt. Som solidaritet och kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar