Hoppsan!

Tokig i Tokyo? JAAAAAA!!!! Det är lätt att bli det när man är tokig i att titta på ridsport, gärna den något hoppigare sorten. 

Guld. Lagguld. Peder, Malin och Henrik. All in, Indiana och King Edward. En historisk kväll i Japan. En historisk dag i Sverige. Grattis, grattis, grattis!!!!

Om man kan få för mycket spänning i en final, ja, då har vi väl verkligen fått det i dag, tänker jag. Historiskt mycket oliiiiiiiiiiidlig spänning! Omhoppning om guldet. Brrrr. Usch. Asch. Och hjälp.

Och Jessica Springsteen och hennes mycket erfarna medryttare i det amerikanska laget - vilka värdiga tvåor!

Det var nog mest det. Och just det. Visst ja. Var ju bara tvungen att fixa till en liten bild också, för att fira en teaminsats värd namnet. 

Hopp-as ni gillar den.

Vad vore hästen utan människan? Förmodligen fri och vild och rätt okej. Men vad vore människan utan hästen? Ingenting. Betydligt fattigare på upplevelser. Och helt utan guld i hästhoppning!

Sköt om er.

<3

/helena

ps Som vanligt tänker jag på dem som inte har det - sportintresse. Oj, oj, oj vad ni har missat den senaste tiden, säger jag bara. Att följa idrott på den här nivån är bättre än alla deckare och kriminalare och rysare och thrillers tillsammans. Så det så. Mannen har ju för tusan fortfarande gåshud, kan jag närgånget rapportera...