fredag 12 augusti 2022

Grönskan dansar, måsen ler

Hej och hallå på er. Hoppas ni har det bra. Och inte alls har tid att läsa härinne. Ja, ni förstår säkert vad jag menar, det är klart att jag tycker om att ni tar er tid att kika in då och då - eller varje dag, men jag önskar er också en skön samvaro med allt det prunkande vackra därute. Därför blir det bara ett par kortfattade ord här och nu. Något poetiskt. Förhoppningsvis inte alltför patetiskt... Kramen kommer redan här, innan resten av poesin. Sköt om er.

 

Det ser ut som vingar

kanske är det en ängel

ett vitt moln som seglar fram i två långa sjok

eller är det en mås

 

En mås, så måste det vara

en tyst, bomullslik varelse

himlen ger och tar

snart är vingarna borta

 

Ljungen breder ut sig

lila överallt

ljungens lag

dag och natt ligger den tätt mot marken och lyssnar efter tecken

 

Naturens räls

allt som har harpäls rör sig längs linjen

avskavd bark mot mulen

ett älghorn i sidan till allt det som skövlats sedan urminnes tider 


Himlen, allt annat än mulen

vingarna, uppslukade av någon annan formation

inom mig ler fortfarande måsen

 

Över fälten vajar vajar vajar grödorna

väjer inte för regnet, solen, vindkraften


Hon dansade inte bara en sommar - Grönskan ska grönska, så mycket mer än så

Så det så.



/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar