Alla hästar hemma?

En dansk skalle? Nä. En väldigt gullig och snäll skalle i så fall. Ett hästhuvud. Ah, det skulle jag såklart ha haft som lagom vitsig rubrik istället - Bära hästhuvudet. Jaja. Alla hästar hemma går ju också alltid hem. Anyway.

Det är VM i ridsport, i Danmark och på våra skärmar här hemma. Hur underbart? Helt fantastiskt! Vi började ta oss igenom tidshoppningen igår, trots viss tidsbrist, och lyckades komprimera ner de hela sex timmarna till tre, på play. 

Tillbaka till hästarna härinne. Det är något speciellt med dessa gåtfulla och vackra djur. Något av favoritobjekt när fotoobjektivet kommer fram, och någon grön sommar-hage visar sig från sin allra bästa sida. Det har blivit några hyfsade plåtningar av diverse pållar genom åren. Och så har jag ju fixat till en och annan på helt digital väg också. Som här och nu. Några nyskapade hästhuvuden till det pågående VM:ets ära. På min ära. Det här var den första, nu kommer några varianter till. Håll tillgodo:

Lite too much? Men ibland är ju too much det enda rätta!

En gul, kul. (Till bästa hoppexpert Lotta Björe, som talade om att gula räcken på hinder kan vara lite svåra att få syn på för en del hästar). Men en gul häst borde ju kunna ha bättre koll på just gult, tänker jag då. Eller? ;)

En unghäst? Den ser lite skärrad ut. Stirrig liksom. Blyg och lätt rodnande. En det-här-ska-nog-gå-bra-ska-du-se-kuse? Yes!

Test-häst? Fniss.

Oh la la. Pink lady!

Och en dark horse, det måste förstås alla tävlingar av dignitet ha, minst en. En som går hem, hos publiken.

Häpp. Det var hela sju fålar det. Eller ett antal härliga Horses - som Patti Smith skulle sagt.

Sköt om er.

Och fortsätt njuta av ridsport på högsta nivå!

/helena

ps Ni kommer väl ihåg den här trion som jag gjorde när det var OS och det vankades lagguld? Försökte fånga både hästar och människor i ett slags utseendemässig symbios. Det gick väl ganska bra, tror jag.