Tid, ju

Hur hade det varit om någon helt sonika hade räckt upp sin, mer eller mindre, regeringsdugliga hand och bett att få ordet och sagt:

- Hör ni, vad säger ni, ska vi inte skjuta upp det ett år eller så? Jag menar, borde inte folk få lite vila från allvar och dramatik (och en j-a massa rasistiskt skitsnack!) - och vi här i riksdagen få mer tid att ägna oss åt viktiga världsfrågor som fred och frihet, och det där lilla problemet vi har med miljön också tydligen? Vad säger ni, ska vi låta dem slippa rösta på pest eller kolera eller det enda hållbara, bara den här hösten? Vi kan ta sluten votering om det, om ni tycker det känns bättre än öppen handuppräckning.

Haha. Vad tror ni? Visst hade det varit skönt att slippa allt valfläsk, bara den här hösten, bara den här tiden, när vi hoppas att vi precis är på väg att ta oss förbi det värsta av pandemin (här i vår välbärgade del av världen), via vaccinering och vett och etikett nog att stanna hemma vid symtom. 

Den blir inte mer elastisk med tiden, vill jag lova - tiden. Även om det känns som att man blir mer och mer duktig på att sträcka på den, sträcka ut den, till max. Ändå. Ändå är det så mycket som ska hinnas på en enda höst, tänker jag och tar en klunk kaffe till medan jag slösurfar runt bland lite onödiga prylar... 

Håhåjaja. Alltså, hur hade det varit om vi sluppit valet den här post-covid-hösten, till exempel, jag bara undrar. Att vi, som enad värld, är förbi covid-19 är en sanning med mycket modifikation förstås, som ni vet, men ändå. 

Vi behöver ju, exempelvis, mer tid att fundera över om det här med Nato verkligen är den så bra idé. Även om det verkar vara försent att ångra sig, kan ju en fredlig flicka alltid få drömma och önska. Wish upon a star och sånt. Snart är det jul ju. Snart-ish.

Det var bara det.

Sköt om er.

Och rösta rätt - för miljön, för alla människors bästa, för djur och natur.

/helena

ps Alldeles snart går det bra att förtidsrösta, vilket känns som ett väldigt tidsbesparande sätt att rösta, för oss som redan bestämt oss. Själv bestämde jag mig redan när jag var tio ungefär. Att kärnkraft inte är en hållbar framtidslösning, till exempel, och så tycker jag fortfarande. 

Rösta grönt och skönt. Det finns ju ett par hyfsat hållbara alternativ, faktiskt:

Där är maskrosen, den mesta överlevaren. Miljöpartiet. De behöver så många stödjande växtkrafter - från alla alla ivriga gröna fingrar - som möjligt nu. Och klövern, Centern, som tur är finns det också ett människovänligt och miljövänligt mittenalternativ, för er som föredrar det.