Retrobutiken?

Har ni sett Vintage-valtakunta? Eller Retrobutiken, som programserien kallas på svenska. Tio avsnitt, varav det bara är ett par kvar i dagsläget, tror jag. Men sedan kommer de säkert ligga uppe länge på SVT Play allihop. 

Jag började titta på avsnitt ett (som man tenderar att göra...), men tyckte kanske att det hela var lite grabbigt. Alltså, missförstå mig rätt, jag älskar ju skrot och så, tycker det är jättekul att få följa med in i lador fulla av ditten och datten, åtminstone när man sitter tryggt och tittar bakom skärmen. Men med de här finska vintage-männen kändes det som att det handlade lite mycket om gamla bilar och så, och det tycker jag kan vara rätt tråkigt faktiskt. Älskar inte att se på när någon blir överförtjust över årsmodeller och välkromade tillbehör.

Sedan handlade förstås om en del annat också, det planerades någon modevisning i ett avsnitt jag såg passera i ögonvrån. Den kvinnliga deltagaren stod naturligtvis för det (lite stereotypt och trist, men men...). Äsch. 

Det kändes inte som ett favoritprogram, så jag såg inte fler avsnitt. Förrän jag stötte på en repris nyligen. Del åtta, tror jag. Där åker de finska vintage-karlarna till skattland nummet ett - USA. Och genast höjdes sak-letar-pulsen och det hela blev mer intressant. 

Filmgrejer. Och knasiga grejer. Fula saker. Skrot, skrot, skrot. Men väldigt mycket spännande skrot. Som skyltar. SKYLTAR! Härliga med många många miljöovänliga - men ack så vackra - lampor på. Bland annat.

Så nu planerar jag att se de två återstående avsnitten också, för att det finns så mycket att fascineras av - over there. Bilar eller inte. Helst inte, men ändå.

Sköt om er. 

Och kram.

/helena

ps Vi ska inte göra någon djupdykning i det här med olika definitioner av de kära orden med patina på, här och nu, men låt mig ändå få reflektera över att Retrobutiken är ett något felaktigt namn på en serie full av vintage. 

Vintage-valtakunta, som serien heter i original, betyder ju ungefär (eller exakt?) vintage-riket, vilket talar sitt tydliga språk. Vintage är gamla saker, nåja halvgamla, medan retro ofta indikerar på något tillverkat med en blinkning bakåt. Det innebär att retro inte sällan är saker/kläder som är mer eller mindre helt färska och i stort sett nya. Bara det att de är av gammaldags, och välkänt återblickande, snitt.

Lite språkpolis får man väl ändå vara? även om kärt barn har många liknande namn. Det viktigaste är ju att det är återbrukade grejer vi pratar om. Saker som redan har haft minst ett liv innan vi lägger vantarna på dem på nytt. Vintage!

pps Blev ni jättesugna på att scrolla runt bland mer eller mindre gamla saker och ting och prylar och plagg nu? Det blev jag. Second hand i första hand. Var bara tvungen att bläddra igenom ett tjugotal sidor i Myrornas Webbshop på uppstuds liksom. OMG. Så mycket fint och kul och kultigt och praktiskt och opraktiskt och smått fantastiskt!