Lev(er) som han lär

Om jag skulle ha ett frikort, så vore det nog han. Haha. Ja, nu får ni lugna ner er, det handlar självklart bara om ett platonskt frikort. Ett själarnas samförstånd. Fast han är förstås mycket förståndigare än jag, tror jag. Han lever nog mer som han lär. Han är en av de där poetiska - och handlingskraftiga - personerna som verkar tänka stora tankar hela tiden. Fast det gör han säkert inte. Han oroar sig säkert över om mjölken är sur ibland, han också. Han är ju också bara en människa. Bara en väldigt vältalig sådan. Och musikalisk. Och vältränad?

I vilket fall så borde han verkligen ha blivit det nu, när det är dags för sluttampen av cykelturnén. Fyrahundra mil på cykel. Mer än fyrahundra mil. Genom stad och land. Än susar skogen. "Om det snillrika livet på jorden. Om hållbarhet och fred." Ja, han har aldrig haft särskilt små ambitioner, den gode Emil Jensen. Det kan vi som känt till honom länge lugnt konstatera.

De här affischerna är ganska gamla nu, blev över någon gång när han hälsade på och delgav oss lite av sin poetiska, fredliga, miljövänliga och medmänskliga livsfilosofi här i Borås. Orka då. Det hette så. Det han gjorde då. Och handlade väl om att jorden måste orka med oss människor. Eller om det var tvärt om? Eller både och?

Orka då. Det hoppas jag att han fortsätter göra. Oavsett om han cyklar eller åker tåg eller delger oss sina klokskaper ur radio-etern eller vad han nu än hittar på för klimatsmart, solidariskt, roligt och ord-pillemariskt i framtiden 

Vi behöver fler som Emil. Vi behöver fler som inspirerar oss till att bli bättre, men samtidigt ständigt talar om för oss att vi duger precis som vi är.

Men det finns bara en eMIL, the one and only. Emil Jensen. Heja heja! Och keep up och allt det där.

Sköt om er.

Och kram.

/helena

ps Gå gärna in på hemsidan och se vad han hittar på. Några platser till finns kvar längs cykelvägen (fast de kanske är slutsålda?). Sedan blir det tågturné i höst. Oavsett var, när och hur, vill vi få höra hans inspirerande röst och insiktsfulla tröst, om och om igen!