Både med och utan j

Gör ni som jag gör ibland, surfar runt bland alla småtrista, hemska, förfärliga och tråkiga nyheter och stannar när något får era smilband att börja le och jogga? Den här gången fastnade jag för miljökonst. Naturmaterial som hittas på marken och sedan får bilda något tillsammans med annat nedfallet och mossigt liksom. Kottar och grenar och inte vet jag, plus fantasi och kreativitet. Biologiskt nedbrytbar konst som återgår till jorden, och bidrar till mångfalden med sin nedmultnande process. Success, säger jag bara. Hur bra tänkt? Hur bra som helst.

Fast visst måste också konsten vara värd att få ta plats och "slösa" på vissa mer beständiga material också, naturligtvis. Konst är viktigt. Därför måste det gå åt lite färg ibland också, eller lite energi, om den är digital. Eller metall. "Skrot" eller mera ädelt, beroende på vad det är just du ska skapa, just här och nu, eller sen när du har tid. Allt handlar ju om avvägning, vad det gäller om något är nödvändigt att använda i konstens namn, eller inte. Dessutom är det inte så dumt om kommande generationer kan ta del av olika konstuttryck genom tiderna. Att konsten lever kvar och vidare, helt enkelt.

Var rädd om jorden. Så heter den underbara skulpturen skapad av Carl Fredrik Reuterswärd. Den skymtar mellan grönskan på min bild, som jag vidareutvecklat av ett foto jag tagit. Jag leker med perspektiven här. Den stora skulpturen blir bara en liten plutt här. Precis som det beror på var du befinner dig i livet och på jordklotet om du upplever att ett problem är/känns/verkar allvarligt, akut och angeläget eller mest bara småskaligt, avlägset och försumbart, tänker jag.

Jorden som ett slags utropstecken, mer aktuellt än någonsin känns det som. Inte minst i klimathänseende. Jag har lekt med orden och jorden många gånger. Många andra har också gjort det. Det är ganska gjort, kan vi väl säga och konstatera. Ändå kan jag inte låta bli att skriva något litet på det kända temat igen. Bara något litet:

 

Av ord är du kommen

tre små bokstäver bara

de kan vara kul 

eller arg

arga, om orden är flera

 

Ord skall du åter varda, som man sa

ord som hopp och kärlek

förtrollning, längtansfullhet och annat jätteinvecklat,

om någon skulle ha tid för något längre

Jorden, den kommer alltid vara full av ord,

många långa, korta och de helt outtalade

de utmattade orden också

de som använts och använts och tuggats och spottats ut

 

Av ord är du kommen

var rädd om orden, också.

 

 

/helena