Världens bästa biolog, eller åtminstone en av dem, har blivit tilldelad ett oerhört nobelt pris, läser vi i dagens nyhetsflöde. Och jag tänker på människans långa historia i samma andetag som jag låter den relativt nya filmen vi såg i går smälta vidare i mitt sinne.
Vidare i flödet. I Iran stängs vägarna att kommunicera digitalt med omvärlden ner mer och mer, och vi måste vara många som för deras röster för frihet, självbestämmande - och en möjlighet att leva på egna villkor och premisser - vidare. Kvinnor och män.
Även om det självklart känns oerhört viktigt att föra kvinnornas villkor och talan allra högst upp på dagordningen. Det är hög tid nu, verkligen dags, att kvinnor, flickor och damer världen över får åtnjuta den jämlikhet som de alla borde haft rätt till för länge sedan. Vi är många många som hör er, även när ni tystas.
Nåväl. Vi går över till kultur som vi avnjuter just nu. Vi har börjat på en ny högläsningsbok. I lördags började vi på Lördag, av Ian McEwan. Tala om bildad och intellektuell författare, känns tryggt att befinna sig i hans språk, fyllt av reflektioner och ömhet för tingens ordning och oordning. Bådar gott, åtminstone efter de drygt femtio sidor vi har hunnit läsa hittills.
Världens bästa regissör? Ja, definitivt en av dem jag uppskattar mest i alla fall: Joachim Trier. Världens värsta människa (2021). Verdens verste menneske, i original på norska. The worst person in the world.
Det var länge sedan vi såg en så upplyftande film. Nu har vi ju i och för sig inte sett så många filmer den senaste tiden, men ändå. Trodde kanske att det skulle kännas som att Julie och hennes sökande väg i livet var för ungdomsrelaterat för att vi skulle kunna känna närhet och samhörighet, men så var det inte. Det var - är - en riktigt bra film, och en äkta bra film går alltid igenom rutan och passerar ytliga, upptänkta skillnader som ålder, tidsålder och kön och så vidare.
Sedan skadar det ju inte att det diskuteras en hel del filosofi och annat. Att kulturen får plats på ett stort hörn också. Kärleken, till det förvirrade som kallas livet, är dock det dominerande, som för mungiporna både neråt och uppåt. Mest uppåt.
Se den och minns hur det är att vara ung, om du har kommit upp en bit. Eller ta den som en lärdom inför framtiden - att det är mycket som kan bli bra och rätt på många olika sätt. Och att det finns en hel del annat som du inte kan styra lika lätt över.
Se Världens värsta människa och bli en lite, om inte bättre, så i alla fall en lite mer erfaren och inkännande medmänniska.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Ja, just det. Glömde ju att säga att det är underbart att se Renate Reinsve i huvudrollen. Och den magiska, helt outstanding skådespelaren Anders Danielsen Lie vid hennes sida.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar