Ni har sett henne förut, flera gånger, men hon tål att tittas på - minst en gång till, tänker jag mig. Lady in turkos.
Eller Lady Krinolin, som hon egentligen heter. Det var den här kartongen som inspirerade mig till en Fem särskilt fina den här gången. Fick syn på den i prylgarderoben och kom då att tänka på allt möjligt som samlare samlar på. Och ett av de mest mystiska samlarområden som finns inom antik, retro och vintage är just det här med att spara på originalkartonger. Fast när jag tittar på den här, då har jag ändå full förståelse för det. Tycker den här slitna papplådan för förvaring är formidabel och utsökt i både form och färg. Smått fantastisk nästan ju.
I kartongen bor numera jultallriks-ängeln, eftersom Ladyn har flyttat ut. I denna, något spontana, konstellation av fem rara vintage-ting hamnade både frukt och bär och blommor och bin och en kanin och en fin fru. Lite så.
Detaljer att glädjas åt. Ögat behöver motioneras och ta ett par glädjeskutt då och då, för att må bra, har jag hört, så då passar hon bra. Även om även hon känns igen sedan tidigare inlägg. Som ett gympapass för syns skull. Häpp!
Det var när jag rotade runt efter julgrejer för någon månad sedan, som jag fick syn på den här boxen och dess patina. Verkligen såg lådan. Och gumman på lådan. Den här kartongen är värd att ställas fram som prydnad i sig själv, tänkte jag då. Efter jul och nyår och så, då ska jag ställa fram den någonstans, tänkte jag då. Ska bara hitta helt rätt plats först, där hon får komma till sin rätt, tänker jag nu.
Damen utan underkropp? Ja, lite så ser det ju ut här, men det här är en intrikat liten dam som arbetar hårt med nål och tråd i vanliga fall, när hon håller ihop. Den här gången var det kartongen som hamnade i fokus, därför fick ni inte se själva krinolinen nu. I kjolen samlar hon på både trådrullar och nålar nämligen, denna plastiga dam med både kroppslig pondus och innehåll. Bättre rådlös än trådlös, som hon brukar säga. Nä. Äh. Äsch.
(Och nej, det blir ingen officiell uppradning gånger fem idag, det hinns inte med och behövs nog inte heller. Idag ska ni ju få ett litet inlägg till, är det tänkt. Håll ut.)
Sköt om er.
<3
/helena
ps Fruga. Har ni funderat över det ordet någon gång? Lite gulligt. Lite granna fint tillsammans med barnen. Eller hur? I det där gamla uttrycket: Frugan och barnen. Men sedan tänkte jag ett feministiskt varv till, och blev lite sur på den gamla fördomsfulla och urtida ordboken: Hustru till en viss man. Jo då. Så står det. Och det är ju ändå en relativt ny ordbok, från 2000-talet och allt. Hustru till en viss fruga då? Hustru till en hustru? Fruga till en viss fruga, borde det väl i ärligheten och rimlighetens och jämställdhetens och regnbågens namn också stå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar