Här hemma - vintage-våren i år igen

Mina vänner - våren är här! Nja, det var väl att ta i. Men en spirande känsla smyger sig in när storhelgerna har svept förbi. 

Utanför ligger marken fortsatt dold. Tjälen och dess kyliga vänner ska stanna ett bra tag till. Men inomhus vädrar de flesta av oss ändå vår. Kommer ni ihåg att jag klippte av spetsarna på den här pappersstjärnan? Fick den att bli en blomma istället. En blomma som inte behöver flytta på sig bara för att julen är slut vid Knut. Och kom ni ihåg att jag skulle göra något av spetsarna också? Det ser ni överst. De ser ni överst. Löven som blev över. Urklippta ur resterna.

Eviga tulpaner, mer än vintage, äldre än så. De fick ju komma upp när de gamla Tärna- och Svala-tallrikarna togs ner för diskning, sedan blev de kvar. Känns bra när det kvittrar lite i själen, då dagsljuset säger hej då lite längre fram på dagen. Regina. De heter så - Gustafsberg-faten. Med f ja, så stavades det ju på den tiden.

Annars behöver det inte vara så svårt, att få in lite grön känsla. Bara att slå upp rätt sida i en bok kan göra skillnad - som är här, där vi får se målare Monets grön gröna tårta. 

Monet bjuder på kaka, jag bjuder på mig själv, verkligen, när jag visar er vårt senaste inlägg i klimatdebatten.

Mitt bästa tips för vintage-våren är alltid det samma - att inte pynta för rött och juligt överallt då adventstiden börjar. För om man pyntar mest grönt och skönt hela tiden, året om, smälter det in när hjärtat börjar hoppas och knoppas.

Här ligger de, stjärnresterna. Förvandlade till löv. De här härliga pappersbitarna har legat i press länge, sedan stjärnan/blomman tog plats i fönstret. Dags för dem att få komma fram, och upp. Återstår bara att se var de kommer att trivas bäst.

Vintage-våren är kanske inte riktigt här än - och tur är väl det för alla oss som älskar vintern - men den nalkas.

Sköt om er.

<3

/helena

ps Mannen hälsar (säger han med näsan fastklistrad vid en sudoku, eller soduko, som han brukar kalla dem)!