23

Uppesittarkväll. Vi hade vår inför själva uppesittarkvällen, verkar det som. Tittade på några korta filmer dagen efter den kortaste dagen. Det handlade lite för mycket om unga människor, tyckte vi, gamla människorna, även om vi också tyckte om ett par passager. Lider av lite post-Musikhjälpen-syndrom, fortfarande. Även om jag alltid har varit kvällsmänniska så har jag lyckats bli mindre sådan med årens hjälp och rätt, men nu är jag pigg.

Anyway. Sitter och funderar på att lägga mig tidigt nästa natt. Inte ha någon uppesittarkväll alltså, när det är uppesittarkväll, om ni förstår. Känner för att se någon riktigt bra film snart. Har sneglat på ett par i några dar. Några allvarliga, några mindre allvarliga. Vi får väl se vad vi mäktar och orkar med. En lyx bara att kunna tänka mest på lättsamheter ändå, tänker jag.

Nähä. Ville mest skicka in en liten vädjan och önskan till er: Kör försiktigt, ni som ska köra. Pleeaase. Drive safe och ta god tid på er. Läste något om att ta täta pauser och därför skaldade jag ner ett par rader till er. Paus-dikt? Finns det? Ja, nu tydligen då. Något att läsa ihop med kaffe och vatten och kiss-paus. Tjugotre rader. Eller om det hann bli tjugofyra till och med. Ni hittar dem i ps:et.

Sköt om er.

Och kram.

/helena

ps 

Lätta steg

snön har smält

och överallt ligger drömmarna

Där går hoppet

eller det hoppar fram, hopp-sa-steg för hoppsa-steg 

I drivan lösgör sig något

en vålnad från förr

en våldsam längtan efter något mer

Julen räcker inte längre

eller den räcker väl och blir över

Glöggen är ljummen och russinen inte tillräckligt skrynkliga

någon stryker håret ur en svettig panna

Lackar

lackar

lackar

klackar

klackar

knackar

på hos det dåliga samvetet över att inte ha tillräckligt dåligt samvete

Vi ska fira

jul eller livet eller vad ni vill

det kan ingen hindra oss ifrån

ljummen glögg eller ingen glögg

hoppsa-steg för hopp-sa-steg

tar vi oss igenom drivan som smält för länge sen

oj, det blev visst tjugofem (eller tjugosex nu då...).