Barnen trotsar alla väder - och då menar jag förstås när vädret håller sig inom det normalas gränser, inte extremvädren som vi ser härja på förödande och livshotande sätt. De är som jag, barnen alltså, trotsar alla väder för att få leka en stund. Gungar och spelar boll. Har sett både knallröda bollar fara förbi, nästan självlysande, och goa kids som gungat med tomteluva på under julhelgen. De trotsar regn, kyla och blåst. De och papporna - och mammorna - som puttar på gungandet. Vad då, är som jag? Gungar jag? Gamla människan? Haha, nej då, inte alls, men jag skriver. Jag skriver i ur och skur, visserligen fuskar jag genom att sitta inomhus alldeles torrt och varmt och oblåsigt, men ändå. Vad hittar ni på? Vi läser en massa, som sagt.
Och så sorterar jag. Måste göra plats för lite "nytt". Pappas gamla rostiga borrsväng, till exempel. Den är så underbart rostig och måste få någon slags hedersplats för att den är så väldans ovackert vacker. Precis så som jag vill ha de älskade redan använda grejerna. Kan aldrig få nog av det som anses lite fel och fult. Det tilltufsade, skräpiga och skamfilade. Älskar det så!
Oj, vad det friskar i nu då, där ute. De halvprassliga, blöta bruna löven flyger och far. Något fastnar mot fönstret ett tag och tar sedan nya tag tillsammans med vinden.
Vi läser högt, som sagt. Och lågt. Men då, när vi läser varsitt seriealbum lågt, skrattar vi så högt för oss själva att vi bara stör varandra och ändå måste läsa högt och förklara varför vi skrattar så högt. Haha. Jag säger bara Familjen Fågel - Först är det roligt, av Marie Tillman (Galago, 2022). Jösses, vad kul!
Inga pekpinnar, men underfundigt. Mest fniss och skrattsalvor. Föräldrar som är knasigare än knasiga, och tonårsbarnen som försöker styra upp. Kan vuxna allt? Nej, det finns tydligen de som inte kan ett skit. Nada. Haha. Läs, läs, läs, vetja! Och titta på supercoola serieteckningar!
Här ska sorteras vidare. Försöka förstå vad jag ska göra av det där halvstickade stycket som jag köpte second hand en gång, bara för att det där gröna nystanet var så snyggt. Som en grön och go julkula. En som passar bra i de gröna mellandagarna, de som passerar utanför våra fönster. Kanske kan det fungera som grytlapp? En stor och praktisk och randig grytlapp? Om jag viker det dubbelt? Tredubbelt? Hm.
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Vad vi läser högt just nu, undrar ni? Noveller. Finns inget bättre än att läsa något lagom kort. Lagom långt. Lagom, helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar