Julen är här

Men kära nån, varför ser du så bestört ut, tomten? Aha. Han har sett krigets fotograf springa med elden i hasorna. Han har sett kvinnan som fick bäras ut från en förlossningssal som bombats? Hon, som inte överlevde. 

Lilla tomte, är det strömmen som har gått? Är dina tankar hos dem som kämpar med klimatförändringarnas konsekvenser? Hettan. Vattnet. Stormen. Kylan. 

Vi tänder hoppets lykta, ändå. Eller just därför - för att vi inte får ge upp. Vi måste tro på en bättre framtid, ändå. Vi måste kämpa - tillsammans. Men också vila. Även de i krigets skugga måste få några timmar i vila, tänker jag. Hoppas jag.

Och så läser jag om ett av alla dessa initiativ som får framtidstron att vibrera glödande och starkt. Ett realistiskt sken, verklighetens ljus och skimmer lyser runt projektet där högstadieelever får komma ut och jobba på äldreboenden. Det är sådant som glädjer det tvivlande jul-hjärtat, tomten. Ta det till dig. Låt dina ögon förundras av allt det goda som sker hela tiden. Låt dig inte nedslås av krigets bilder - för de måste vi våga se. Även om vi måste få lov att blunda ibland också.

Julen är här. Mannen och jag har redan sjungt in den med både hopp och ljus och en och annan söt nöt. På spåret låtsades som vanligt vara live, antar jag. Och vi missade ett resmål helt igen. Arrgghh. Livet. Inte alltid som på räls. Men rätt okej, ändå.

Med det vill mannen och jag och tomten önska er en välsignad jul, ändå. Full av gröt och tindrande barnaögon. Eller bara halvfull med hjälp av en god bok och en tugga på ett gott äpple. Var vid gott mod. Tänd ett ljus för jordens barn. (Glöm bara inte att släcka det igen!). Och tänk på att du aldrig är ensam. Vi sitter i samma båt. Du. Och jag. Och du och du och du med. Tillsammans, det vackraste ordet i världen.

Sköt om er.

Och kram!!!!!!!!!

/helena

ps Och vill ni hänga lite med mig och mannen i jul, då får ni väl titta in då och då och kolla vad tusan vi håller på med egentligen. ;)