måndag 5 december 2022

Nu är det ju inte jag som är ortens bästa poet, men

"Uma Abdi från Norrby vann deltävlingen Ortens bästa poet i Borås. Nu har hon chansen att vinna den nationella finalen som hålls i Örebro den 11 december. 

- Många vet inte vad poesi är i orten. Många tror att 'rosor är röda violer är blå' är poesi. Men det är ett sätt att uttrycka sig oavsett var du kommer ifrån, hur du ser ut eller om du kan språket, säger Uma Abdi."

Åh. Hade tänkt mig något helt annat in till er här och nu, men sedan blev mitt poet-hjärta så fyllt av ord som tog plats och fick mig att vilja flyga en bit upp från golvet. Först var det den ukrainska poeten som var i Stockholm och berättade om att poesin kan förklara mycket mer än fakta ibland. Och så är det ju, precis så, det vet vi som ägnat större delen av vårt liv åt några av lyrikens olika uttryck.

Sedan läser jag om Ortens bästa poet här i min egen lilla storartade stad och känner mig otroligt glad och tacksam över att ha varit en liten liten del av poesins blomstring bland unga människor under några år. Mannen mest, men också jag på ett ganska stort administrativt hörn under några slitsamma, men roliga, år i ord-på-scen-föreningen Borås Poetry Slam.

Även röda rosor och blå violer är förstås poesi, men jag förstår mycket väl vad Uma menar. Poesin är så mycket större. Större än livet självt, skulle jag vilja säga. Det kan fånga så mycket, långt bortanför språkets gränser.

Men nu vill jag skriva. Nu. Något poetiskt. Vi brukar kalla det en dikt. Och tack för inspirationen - alla ni spirande och rutinerade ord-älskare där ute!

Here we go:

 

Hur långt är det?

Hur långt som helst

Eller som ett snöre, som någon sa

Ibland kan det kännas kort i rocken

Ofta långtråkigt när man minst anar det

Men hur långt är det då?

Som granen där borta

Som bäcken bakom kröken 

Hur långt som helst

Och kortkort

Når inte ens till knäna

Fast ändå räcker det

Och blir över

Hur långt är det då?

Exakt

Snälla säg

Förklara

Lika långt som ögat

Som nosen på en boxer

Som tankens kraft

Allt smör i småland

Och alla ostkakorna därtill

Som tallarna och enarna och stenarna där under

Hur lång tid tar det då?

Och hur lång tid tar det att undra över hur långt det är?

Det är tiden det tar att gå från ena sidan till andra sidan i skogen, har jag hört



/helena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar