Hej där, allt väl, hoppas jag. Här hemma är datorerna på. Ja, i pluralis. Inte så miljövänligt direkt, men vi håller det väl kort och koncist, men väldigt härligt och juligt ändå. Här kommer lite saker som vi hittar på. Häng med.
Här handlar det väl i och för sig mer om saker vi tittar på, än hittar på. Tog fram en mer traditionell jultallrik här först, men sedan kände jag att här behövdes lite mer beige patina. En korg med gamla blommor på en gammal tallrik, hur fint? Passar som hand i handske, eller som tallrik i kökshylla här då. Mer förändring behövs ju inte.
Årets julbokshög blev ganska hög faktiskt. Inte mindre än femton böcker lånades hem från stora biblioteket. Några som jag har lånat flera gånger förut, några jag längtat länge efter, och några spännande överraskningar.
Ständigt blommande vårblommor! Jo då, älskar min handväska som är fylld av diverse kort och andra fina papper. Kommer ni ihåg vem jag fick den här textila skönheten av, en födelsedag för några år sedan - mannen!
De här kommer ni säkert ihåg, för det var ju bara i påskas som de kom till. Först mannens tunna blyertslinjer, sedan mina flödiga färgglada pensel(bus)streck. Kom på den briljanta idén att plocka fram dem som julkulor. Kul julkulor. Sedan nöjde jag mig med att bara plocka fram den rödaste (som ni såg på fotot längst upp). Får väl se hur länge de här välkokta skönheterna håller sig. Än så har de inte börjat lukta särskilt illa i alla fall.
Tiden second hand. Vilken magnifik boktitel. Och vilken maffig bok. Hade ingen aning om att den var såå tjock och omfångsrik. Något att bita i, på alla sätt. Får väl se om vi orkar börja med den redan under storhelgerna. Ett låångt högläsningsprojekt minsann.
Fast en av de tunnare låneböckerna har jag redan nästan läst ut: Anteckningar om sorg. Av Chimamanda Ngozi Adichie. Om sorgens många ansikten, skulle man väl en aning högtravande kunna säga, även om den här kåserande boken är allt annat än det. Här är det rakt på och berg-och-dal-bana, precis som sorgen ofta tar sig uttryck. Hon överrumplas av hur fysisk sorgen efter hennes gamla pappa kan kännas. Och hur svårt det är att hantera omgivningens fumlighet i närheten av någon som mist en älskad person för alltid.
Kommer säkert citera något för er, sedan. Först måste jag smälta och processa de innehållsrika sidorna lite mer. Och läsa igenom de cirka nittio små sidorna en gång till - högt för mannen. För den här boken vill man gärna dela med någon. Med många. Med er.
Gamla blommor. I en gammal korg. På en gammal tallrik. För evigt blommande. Kan det finnas något bättre sätt att fira in en ny, kommande vintage-vår på?
Sköt om er.
Och kram.
/helena
ps Vi har hunnit se en långfilm också, inte bara de där kortare som jag nämnde häromdagen. Om den var bra? Nja, det berättar jag säkert mer om senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar